Renata har Svevias saltaste uppdrag
Som inköpare av en av Svevias mest strategiska insatsvaror, salt, är det mångsidiga uppgifter och ett stort ansvar som präglar arbetsdagarna för Renata Ivanic. Förhandlingar, beställningar, lageroptimering, fraktplanering och högst avancerad logistik. Det får aldrig ligga för mycket på hög men det får absolut inte ta slut. Då sätts trafiksäkerheten och ytterst, människors liv på spel.
Publicerad:
Den totala mängden salt som behövs för halkbekämpning under ett år är beroende av vilket väder det blir och hur länge. Svevia lagrar alltid cirka 100 000 ton salt och sedan beställer Renata Ivanic mer efter behov och distribuerar till bolagets 14 olika lager runt om i Sverige.
Salt för både vinter- och sommarvägar
Saltet köps in från Europa, främst från Tyskland och länderna runt medelhavet. I Renatas uppdrag ingår också inköp av så kallat sommarsalt, som med hjälp av fukt binder damm och läggs på grusvägar sommartid.
−Mitt uppdrag är alltid att införskaffa salt till lägsta pris, med bäst kvalitet. Vilken typ av salt man använder beror lite på vad det ska användas till, men de funkar på liknande sätt. Sommarsaltet köps i betydligt mindre kvantiteter, men Trafikverket kräver att vi saltar på dammiga grusvägar när det behövs, berättar Renata.
När det gäller vintervägar så används salt för halkbekämpning långt ifrån på alla landets vägar. Mest salt används i söder och längs kusterna, berättar Renata. Inåt landet och i norra Sverige kör man på vit väg och använder sand för att bekämpa halka.
Saltet levereras till Sverige med båt. Renata gör affärer, lägger beställningar hos sina olika saltleverantörer och dirigerar sedan fraktfartygen till olika svenska kuststäder. Båtarna, som vanligtvis levererar 4 000 ton salt per tur, anlöper hamnarna och lossar saltet där Svevia för stunden har störst behov av leverans. Mottagare blir något av de olika centrallager som Svevia använder för att lagra saltet under året.
Ett skepp kommer lastat
Tricket är att bedöma vilket lager som ska få vilka volymer, ha järnkoll på var båtarna ska och vara minutiöst noggrann vid beställning. Inköpsuppdraget av salt på Svevia är minst lika mycket ett logistiskt uppdrag, berättar Renata som ofta finns med i hamnarna när båtarna kommer. Hon stämmer av leveranser, skickar prover för analys och gör också gärna besök på Svevias olika centrallager.
−Att köpa båtfrakter är förenat med mycket planering. Det är många parametrar som ska klaffa och man vill absolut inte bli liggande med en båt i en hamn onödigt länge, det blir dyrt. Jag avgör vilket centrallager som ska få påfyllning och vill inte transportera saltet för långt på land. En lastbil fraktar cirka 40 ton salt så varje båtlast genererar runt 100 lastbilar. Bilarna ska rulla kortast tänkbara sträcka, både av ekonomiska och miljömässiga skäl, men saltet måste samtidigt förvaras nära verksamheten, så det är lätt för vår driftpersonal på de olika orterna att hämta och fylla på.
Höst- och vinter är naturligtvis högsäsong för saltanvändandet, men uppdraget som inköpare pågår med samma frenesi året runt.
Internt samarbete för att optimera saltförbrukningen
−Perioden oktober till april är konkret action, saltet måste ut helt enkelt och jag ska se till att det finns tillgängligt för de som behöver. Men under det övriga året ligger mycket arbete bakom kontakter med leverantörer, upprättandet av olika avtal, planering och support till hela organisationen och inte minst sökandet efter nya, lämpliga lagerlokaler. De flesta saltleveranserna sker dessutom faktiskt under sommaren, vintertid är båtarna dyrare att chartra och tillgången sämre, säger Renata.
Även nationellt pågår omfattande logistiska övningar. Salt byter plats mellan centrallager när det behövs för att varje driftområde på Svevia kunna tillgodose områdets saltbehov under minst en långhelg, enligt krav från Trafikverket. Runt om i organisationen finns alltså mindre saltmängder, volymer om mellan 100 till 500 ton, som inte sällan flyttas runt internt under Renatas ledning.
−Naturligtvis måste vi använda det salt vi köpt in på allra bästa sätt, där det behövs mest för stunden. Jag har ständig kontakt med alla driftområden, stämmer av vilka uppdrag vi har och hur mycket salt som finns kvar. En stor del av mitt jobb handlar om internkommunikation och samarbete med den lokala platsledningen på våra driftområden. Det är gemensamma insatser från många olika parter som leder till att vi lyckas optimera vår saltförbrukning, förklarar Renata.
Utvinning och användning av salt
På kontinenten utvinns bergsalt från underjordiska depåer, gruvor och uppgrävda sjöar. Runt medelhavet är det uttorkat hav som genererar saltet, havssaltet utvinns i saltbassänger eller genom så kallad skopning, från det naturliga salt som havet innehåller.
Saltet som används för halkbekämpning är vanligt natriumklorid, alltså samma typ av salt som används som bordssalt.
Sommarsalt bestående av kalcium- eller magnesiumklorid används för att binda damm på grusvägar. Det är restprodukter från olika industriella processer och köps från svenska och finska leverantörer,
Från gruva till vägstation
- Tyskt bergsalt borras fram i stora bitar, krossas och hyvlas till kornstorlek.
- Saltet transporteras sedan på band och lastas ombord på tågvagnar.
- Brytningen sker sällan nära hamnen utan fraktas till båtarna med tåg. Saltet levereras i stora lådor om 2 000 ton i varje.
- I svensk hamn lossas saltet med kran och grävskopor lägger saltet på lastbilsflak.
- Lastbilarna körs efter det direkt till Svevias lager, där Svevias lokala driftorganisation hämtar relevanta volymer för försörjning av områdets vägar.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.