När det kommer stora nederbördsmängder kan det hända att vattenmängderna inte hinner rinna undan. Det påverkar vägkonstruktionen som kan undermineras och i värsta fall rasa.
Salt på fler vägar i norr när klimatet förändras
Klimatförändringarna väntas bland annat leda till högre temperaturer, ökad och mer varierad nederbörd och minskat tjäldjup.
— Vi ser redan hur vägsaltningen drar sig norrut som ett resultat av ett mildare och blötare väder, säger Christian Eriksson som är utredare vid Trafikverket
Publicerad:
S
enare i vinter ska VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut – presentera en studie kring hur de pågående klimatförändringar kan påverka vägunderhållet.
Malin Lind, nationell samordnare för klimatanpassning vid Trafikverket, berättar att verket i sina klimat- och sårbarhetsanalyser bland annat undersöker hur vägnätet kan tänkas påverkas av ett förändrat och varmare klimat.
– Det väntas blir större nederbördsmängder. Det är däremot betydligt svårare att säga hur nederbörden kommer att fördelas över Sverige. När det snöar kan det dessutom komma mycket stora mängder på kort tid oavsett var i landet det sker. Samma sak när det regnar. Det blir helt enkelt större svängningar.
Det ställer i sin tur krav på ökad beredskap, men även på att dränering, avlopp, trummor och liknande anpassas efter de nya förutsättningarna.
– Vi förespråkar en succesiv klimatanpassning. Det innebär till exempel att nya skydd mot havsnivåhöjning utformas så att de är påbyggnadsbara och att vägtrummor ersätts av större när de ändå ska bytas ut.
– Vi behöver lära oss mer om hur det förändrade klimatet kan komma att påverka bland annat vägarna. Förmodligen behövs det även ett utökat samarbete mellan olika aktörer och kanske en mer flexibel organisation för att klara allt större svängningar i nederbörd oavsett årstid och de ökade beredskapskrav som det för med sig.
Infrastrukturen påverkas av klimatet
Mer nederbörd och ökade flöden väntas leda till översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar och ökad risk för ras och skred. Högre temperatur och högre grundvattennivåer kan ge ökande spårbildning. Det nya klimatet förväntas även innebära ökat antalet växlingar kring noll grader, vilket kan leda till ökade problem med halt väglag och frostsprängningar i vägen. vilket i sin tur gör att underhållsbehovet vägarna förändras.
Fler vägar i norra Sverige saltas
Ett mycket konkret resultat av ett varmare klimat är användningen av vägsalt. Varje år sprider Trafikverket – via sina driftentreprenörer – mellan 200 000 och 250 000 ton på de statliga vägarna.
– Under de senaste åren har saltningen av vägarna så sakta dragit sig norrut på grund av ett varmare och blötare klimat, berättar Christian Eriksson som är utredare på Trafikverket.
– Vi saltar inte när temperaturen sjunker under minus tio grader om vi inte har en indikation på att det håller på att bli varmare. Det behövs även en viss mängd av trafikerande fordon som bearbetar saltet för att det ska vara effektivt. Därför saltar vi inte vägar som trafikeras med färre än 1 500 fordon per dygn. Tidigare var gränsen 2 000 fordon.
Det har tagits fram olika metoder för att effektivisera halkbekämpningen och minska saltanvändningen, bland annat saltlösningar med en förhållandevis låg salthalt.
– Men i takt att klimatet blir varmare och blötare försämras saltlösningarnas effekt jämfört med torrsalt, säger Christian Eriksson.
Vägsalt ännu bästa metoden för halkbekämpning
– Ett alternativ till traditionellt vägsalt som halkbekämpare är CMA (kalciummagnesiumacetat) som dock är 20 gånger dyrare. Det har även testats stenliknande material som fäller ut salt. Men tyvärr är effekten för dålig. Dagens vägsalt är för närvarande det bästa alternativet av de som vi har testat.
Ett mycket konkret resultat av ett varmare klimat är användningen av vägsalt. Varje år sprider Trafikverket – via sina driftentreprenörer – mellan 200 000 och 250 000 ton på de statliga vägarna.
En nackdel med det traditionella vägsaltet är att det behöver importeras till Sverige som inte har några egna saltgruvor eller utvinning från havssalt.
– Ett mycket spännande och intressant alternativ, som vi dessutom tror mycket på, är så kallat cirkulärt salt.
Det kan produceras ur restprodukter som bland annat uppstår vid tillverkning av konstgödsel. Användning av cirkulärt salt har enligt förespråkarna flera fördelar; bland annat slipper man långväga transporter, minskar behovet av deponi och uttag av jungfruliga produkter.
Viktigast att anpassa hastighet efter väglag
Sedan flera år tillbaka minskar användningen av vägsalt. Men att helt slopa saltet går inte enligt Christian Eriksson.
– Nej, inte om man samtidigt vill upprätthålla framkomlighet och trafiksäkerhet. Stenmaterial till exempel, leder till stora problem med stenskott och grus eller sand försvinner nästan direkt från vältrafikerade vägar. Att sanda så mycket som det skulle behövas vore i praktiken omöjligt.
– Samtidigt får man inte glömma att det är vinterväglag vi pratar om. Oavsett hur mycket vi plogar, saltar eller sandar behöver trafikanterna anpassa hastigheten till väglaget.
Saltning av vägar
- Ungefär en fjärdedel av det statliga vägnätet – framför allt högtrafikerade vägar och där det ofta är temperaturväxlingar – halkbekämpas med hjälp av salt.
- På högtrafikerade vägar fungerar inte halkbekämpning med hjälp av sand efter som det snabbt körs eller blåses bort.
- Saltning sker vanligtvis inte vill lägre temperatur än tio minusgrader.
- Cirkulärt salt är en typ av salt som produceras från restprodukter, till exempel från konstgödselproduktion.
Källa: Trafikverket
Läs också:
.webp)
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
