De håller Stockholms gator rena

På uppdrag av Stockholms stad sköter Svevia gator, trottoarer, cykelbanor och andra hårdgjorda ytor på Östermalm och Kungsholmen.

Fakta

KATEGORI

Underhåll i Stockholms innerstad

UPPDRAGSGIVARE

Stockholm stad

Dag som natt, året runt, sköter de trottoarer och cykelbanor
på Östermalm och Kungsholmen i Stockholm.

– En av de största utmaningarna är trängseln. Vi arbetar i ett av Sveriges mest tätbefolkade och intensiva områden, säger Svevias platschef Jonas Sandén.

På uppdrag av Stockholms stad sköter Svevia gator, trottoarer, cykelbanor och andra
hårdgjorda ytor på Östermalm och Kungsholmen. Vintertid betyder det framför allt att
snöröja, halkbekämpa och vid behov forsla bort snö. Under våren ligger en del av fokuset på att ta upp sand och grus efter vintern, och under övriga delar av året på att sopa, spola och i övrigt hålla rent och snyggt. Det innebär bland annat att plocka och köra bort skräp, ta bort ogräs från gångbanor och tömma cirka 1 000 papperskorgar. Ibland även att reparera och sätta upp nya.

En del gator ska servas varje dag, andra någon gång i veckan. Kraven på leverans är
mycket höga.

– Områdena är indelade i olika zoner och klassningar som styr hur ofta vi ska städa, eller ta bort snö och halkbekämpa under vintern. Röd klassning, till exempel, innebär att halka ska åtgärdas inom två timmar och snö inom tre timmar. På körbanan får det vara max fyra centimeter snö innan vi börja ploga och på gångbanan två centimeter, berättar Jonas Sandén.

Platschef Jonas Sandén. Foto: Markus Marcetic

Hinder och trånga utrymmen
innebär utmaningar

Trängsel och trånga utrymmen ställer stora krav på förarnas skicklighet och kreativitet. Det gör också att det emellanåt är omöjligt att komma fram med maskiner, även små sådana.

– Då får arbetet ske manuellt. Är det frågan om snö som ska bort använder vi en liten snöslunga eller så skottar vi. Sand och grus blåser vi bort, skräp tas bort med hjälp av plockpinne.

Ett återkommande problem är elsparkcyklar som ligger slängda här och där och som gör det extra svårt att komma fram med maskiner. Samma sak gäller för alla utställda säckar med byggavfall efter lägenhetsrenoveringar.

– Ofta är det så trångt att minsta lilla hinder kan göra det svårt för oss att komma
fram med en sopmaskin på en trottoar. Det kan räcka med något så oskyldigt som att någon har låst fast sin cykel vid en lyktstolpe, säger Jonas Sandén.

– Slängda sparkcyklar kan vi flytta själva. För andra saker kan det krävas en kranbil och en beställning från Stockholms stad. Vi kan inte bara flytta saker och ting som vi själva vill. Då kan vi göra oss skyldiga till egenmäktigt förfarande.

Hinder och trånga utrymmen när Stockholms gator underhålls. Foto: Markus Marcetic

Underhållet sker året om - såväl dag som natt

Mindre trafik och trängsel gör att det ofta är lättare att arbeta nattetid än dagtid.

– Nackdelen är otryggheten. En del människor blir tokiga eftersom de tycker att vi
stör. Det händer att förare av våra sopmaskiner, men även andra medarbetare, blir hotade, spottade på och får ägg kastade efter sig.

– Även om det är en mycket liten andel som beter sig illa är det tillräckligt många för att det ska vara obehagligt ibland.

Nattarbete utomhus i en storstad innebär även kontakt med människor på samhällets
skuggsida, till exempel uteliggare, missbrukare och psykiskt sjuka.

– Vid ett tillfälle fick vi ta hand om en förvirrad äldre dam som lättklädd irrade
runt på Östermalm. Hon fick sitta i vår arbetsledarbil ett antal timmar innan ambulansen till slut kom, berättar arbetsledare Rickard Nyberg.

Nattarbete runt nöjestäta Stureplan på Östermalm försöker de utföra så sent
som möjligt och helst när kroggästerna har gått hem.

Av säkerhetsskäl arbetar ingen av Jonas Sandéns medarbetare ensam nattetid.

– Om det skulle uppstå en hotfull situation ska man omedelbart åka ifrån platsen och
därefter rapportera till sin arbetsledare vad som har hänt. Med hjälp av en säkerhetsapp i telefonen håller vi koll på varandra när vi arbetar. Det går också att larma via den, säger Jonas Sandén och berättar om ett projekt med frivilliga kroppskameror.

– Förhoppningen är bland annat att kamerorna ska fungera avskräckande.