Sörby vindkraftpark

Uppdraget omfattade anläggande av 35 kilometer områdesvägar, kranplatser, 37 fundament, transformatorstation och internt elnät. Projektet var en totalentreprenad värd 190 miljoner kronor.

Innan projektet påbörjades var några jakttorn och gamla skogsbilvägar det enda som fanns i det kuperade område där vindkraftparken skulle växa fram. En arbetsmiljö som ställer höga krav på logistik och planering.

- I början var det så grinigt att vi inte ens tog oss hit. Vi fick hyra en bandvagn för att kunna ta oss fram, berättar arbetsledare Måns Edvardsson.

Det är ingen slump att vindkraftverken placerats just i dessa trakter – vindförhållandena är gynnsamma och det blåser rejält även en dag med fint väder.

Så gjöts fundamenten:

I arbetet med Sörby vindkraftpark ingick gjutning av 37 fundament:

• Gjutningen har mestadels skett under hösten då förhållandena är extra goda. Luftfuktigheten är bra, det är inte för varmt ute och temperaturen när det brinner i betongen hålls nere, så att det inte går för fort och riskerar att bli torrsprickor.
  
  
• För ett enda fundament går det åt mellan 400 och 500 kubikmeter betong. Gjutningen tar omkring tio timmar, om allt flyter på som det ska.
  
  
• De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrade fundament och gravitationsfundament, som fungerar som motvikt till de höga tornen. I Sörby-området användes gravitationsfundament av tre olika storlekar, beroende på jordegenskaper och grundvattennivåer på platserna.
  
  
• I arbetet med att anlägga fundamenten schaktades marken ur, dränerades och återfylldes sedan. När gjutningen var klar täcktes fundamentet med jord och det enda som förblev synligt var den sockel som tornet sitter fast i.
  
  
• För varje torn går det åt 40 ton armeringsjärn, som formas till en enorm, burliknande konstruktion. Dessutom väger själva bultkorgen, som tornet skruvas fast i, elva ton.