KATEGORI
SAMARBETSPARTNER
FINANSIERING
PROJEKTTID
Bergtäkternas konstruktion påminner om berguvens naturliga miljö och människorna som jobbar i dem är dessutom till nytta för berguven, som trivs bäst i en aktiv bergtäkt eftersom människorna drar till sig föda.
Berguven trivs på rasbranter men i takt med att jordbruket och sophanteringen i Sverige förändrats har fåglarnas mattillgång i form av gnagare och fåglar sinat och stammen minskat kraftigt.
Att ha fåglar i täkten innebär att vi måste jobba varsamt. Det innebär också att vi styr om arbetet mot andra områden i täkten när fåglarna häckar. Den entreprenör som får ett berguvpar i sin täkt kan också försöka påverka var berguvarna häckar, genom att sätta ut en bolåda på en plats som passar täktens verksamhet. Detta gjorde Svevia i samarbete med ornitologiska Föreningen i Uppsala, vilket visade sig vara väldigt framgångsrikt. Berguvarna häckade i en av bolådorna under 2020-2021 och häckningen resulterade i tre stycken ungar som ringmärkts. Detta var troligtvis den enda lyckade häckningen i Uppsala län under 2020-2021, vilket visar att täkten är en gynnsam biotop för berguvsparet.
Berguven är starkt hotad i Sverige och idag finns bara cirka 400 par i landet. Fågeln som stannar i Sverige på vintern kan bli över 70 centimeter lång och känns igen på sin massiva kropp och huvudet med örontofsar.
En berguv kan leva upp till cirka 20 år i vilt tillstånd. Tidigare schaktades bergtäkter ofta igen efter avslutat arbete, men idag vill myndigheterna ofta hellre bevara dem, just för att de är boplatser åt bland annat berguv.
Specialister på väg