Debatt: Så maximerar vi effekten av regeringens 200 infrastrukturmiljarder

För att främja svensk tillväxt vill regeringen satsa 200 miljarder kronor extra på infrastruktur i den kommande budgeten. Fram till 2037 innebär det 1 171 miljarder kronor i den nationella planen för transportinfrastruktur som regeringen beslutar om 2026. Det är ett välkommet tillskott för att öka trafiksäkerheten, främja hållbara transporter och för att bygga ett mer resilient samhälle.

En robust och en välfungerande infrastruktur för transport av varor, personer och tjänster är helt avgörande för ett långt land i en osäker omvärld. Välplanerade och hållbart byggda samhällen kan stå emot såväl följderna av klimatförändringarna som de utmaningar det förändrade säkerhetsläget ställer oss inför.

I en ny tid behövs nya lösningar

Enligt Trafikverkets underhållsplan för 2024-2027 är ”vägnätet i stora delar ålderstiget och inte byggt för dagens trafikmängder eller tunga fordon. Nedbrytningstakten går snabbare än det finns utrymme att göra åtgärder i vägsystemet.” När Riksförbundet M för två år sedan kartlade 20 000 mil av Sveriges vägnät var det stora skillnader i vägkvalitet mellan norr och söder och med betydligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen.

För att hålla hela Sverige levande och för att främja tillväxten behöver underhållsskulden betas av i hela riket. Det kan Regeringens satsning på infrastruktur bidra till. Men i en ny tid med nya klimat- och säkerhetsutmaningar behöver vi också utveckla nya lösningar för att bygga och underhålla ett vägnät för framtiden.

I dag är lägsta pris ofta den betydande och avgörande faktorn vid upphandling av entreprenader. Samtidigt besitter branschen stor operativ kunskap om effektiva arbetsupplägg. Därför bedömer vi att en tätare samverkan mellan beställare och utförare, för långsiktig hållbarhet är ett klokt och kostnadseffektivt sätt att använda de 200 extra infrastrukturmiljarderna.

Tre lösningar

Som en av Sveriges största infrastrukturaktörer vill vi därför lyfta fram tre förslag på hur de 200 extra inframiljarderna ska kunna användas riktigt effektivt.

1. Involvera branschen tidigare i upphandlingar
Trafikverket är en stor beställare av infrastrukturprojekt och Riksrevisionen granskade nyligen deras beställarkompetens. I sin rapport rekommenderade de att Trafikverket utvecklar arbetet med att förbättra sin kompetens som beställare. Det skulle enligt Riksrevisionen kunna ske genom att ta in synpunkter från alla anbudsgivare efter genomförd upphandling eller att följa upp leverantörernas synpunkter på Trafikverkets beställarkompetens i alla upphandlingar. Svevia är involverade i ett sådant arbete, vilket vi verkligen uppskattar och vi menar att det är ett gott råd till alla beställare av infrastruktursatsningar.

Svevia är specialister på att bygga, sköta om och klimatanpassa vägar och annan infrastruktur. Vi bidrar gärna med konstruktiva synpunkter på våra uppdragsgivares upphandlingar. Men för att få ut mest nytta för skattebetalarnas pengar skulle branschen behöva bjudas in mycket tidigare i upphandlingsprocesserna. Med framförhållning och tidig dialog med potentiella leverantörer kan beställarna locka till sig seriösa och erfarna entreprenörer som kan bidra med lösningar på allt från hur förfrågan ska se ut till hur vägar ska dras och vilken typ av material som är bäst för både människa och klimat.

2. Fokusera mer på organisation, genomförandebeskrivningar och referensprojekt
Genom att ställa krav på företagets struktur och verksamhet kan beställaren säkerställa att entreprenören har kapacitet och kompetens att genomföra och slutföra det aktuella uppdraget på ett effektivt och korrekt sätt. En intervju med den tilltänkta platsledningen kan säkerställa att rätt organisation för projektet finns tillgänglig.

Vi efterlyser i mycket större utsträckning efterfrågan på och utvärdering av en genomförandebeskrivning för att beställaren ska få en utförlig bild av hur entreprenören planerar att utföra arbetet, vilka metoder och resurser som kommer att användas samt hur entreprenören säkerställer effektivitet och kvalitet. Vi skulle även vilja se att upphandlande entreprenörer får möjlighet att presentera hur vi har tänkt att genomföra projekt.

Slutligen skulle vi vilja se att beställarna efterfrågar och utvärderar referensprojekt i högre grad än i dag. Uppgifter om tidigare leveranser och resultat kan ge insikter om entreprenören har förmåga att uppfylla krav på kvalitet, kompetens och att genomföra projekt i tid med utsatt budget.

3. Uppmuntra och ställ krav på samverkan

Vi på Svevia bygger och sköter om vägar och infrastruktur i hela landet. Som Sveriges största vägentreprenör för vägunderhåll vet vi att samverkan kan ge synergieffekter, optimera resursanvändningen, höja kvaliteten och föda fram nya tekniska lösningar och innovativa metoder. För att använda infrastrukturmiljarderna på ett optimalt sätt välkomnar vi ökade krav på samverkan med både våra kunder och med andra entreprenörer runt om i landet.Regeringens satsning innebär stora möjligheter att förbättra Sveriges vägnät och främja hållbara transporter. Men för att det ska bli verklighet måste regeringen, tillsammans med de extra 200 miljarderna, skicka med ett uppdrag till Trafikverket och andra beställare att stärka sin beställarkompetens, reformera sina upphandlingar och fokusera på kvalitet i stället för enbart lägsta pris.

Det kommer bidra till ett långsiktigt effektivt nyttjande av skattemedel och i förlängningen ett mer resilient och robust samhälle.

Joachim Hallengren, vd och koncernchef för Svevia