Bättre vägunderhåll med AI och smart digital teknik

– Det kommer att spara både pengar och miljö, säger Andreas Bäckström som är verksamhetsutvecklare på Svevia.

Sedan tidigare genomför Trafikverket sommartid fysiska mätningar av vägytan med hjälp av mätsystem i specialutrustade bilar. De högtrafikerade – belagda – statliga vägarna mäts årligen och resterande vartannat år.
Inom ramen för Trafikverkets så kallade basunderhållskontrakt inspekterar Svevia och andra driftentreprenörer varje eller varannan vecka, beroende på trafikmängd och respektive vägs kvalitet, de vägar som de ansvara för.

Beläggningsskador, till exempel hål och sprickor, som inte upptäcks eller åtgärdas i tid kan snabbt växa sig stora och leda till olyckor och skador på både fordon och människor. Större och akuta skador är dessutom dyrare att åtgärda än mindre och planerade.

Studie och förslag om nytt regelverk

En annan fördel med planerade arbeten är att de oftare erbjuder en säkrare arbetsmiljö än akuta arbeten på grund av bättre möjligheterna till avstängningar, omledningar och liknande.

Med stöd av SBUF – Svenska Byggbranschens utvecklingsfond – driver Svevia tillsammans med några andra aktörer i branschen en genomförbarhetsstudie kring beläggningsunderhåll. I studien undersöks möjligheterna att automatisera åtgärdsplanering och optimera logistiken för drift och underhåll av vägbeläggningar utifrån data om en vägytas status. Det är information som samlas in med hjälp av mobiltelefonkameror i fordon.

Utredningen ska även ta fram förslag på nya regelverk som stödjer förebyggande underhåll och som även kan ge bättre underlag vid upphandling samt övertagandebesiktningar.

– Förstudien lägger grunden för en mer datadriven framtid där vi i ökad utsträckning gör rätt saker i rätt tid. Idag gör vi ibland lite för mycket, ibland för lite, säger Andreas Bäckström som är verksamhetsutvecklare på Svevia.

– I det här projektet använder vi oss av mobiltelefonkameror som är monterade i entreprenadfordon för att undersöka skicket på vägbeläggningarna.

I framtiden kommer kanske bilarnas parkeringskameror användas till samma sak. Informationen skickas därefter vidare automatiskt.

– Privat- och yrkestrafiken skulle i ett sådant system kontinuerligt kunna skanna av vägarna. Drift- och underhållsåtgärder styrs därefter automatiskt dit de gör mest nytta och är mest effektiva.

Bra för både miljö och ekonomi

Innan det kan bli verklighet behöver systemet läras upp och utvecklas.

– Ett första steg är att optimera och automatisera själva insamlingen. En del i det är att lära systemet att klassificera olika typer av vägskador. Nästa steg är att automatisera planeringen av åtgärder, det vill säga när, var, hur och med vilken metod som ska vi laga beläggningen eller vad det är som ska göras.

– Tredje steget blir att i olika grad automatisera själva utförandet, till exempel navigering till respektive plats utifrån smart rutt- och resursoptimering.

Enligt Andreas Bäckström är det svårt att ange hur lång tid en sådan utveckling tar, men säger att själva planeringen borde kunna automatiseras inom de närmaste åren. Automatiseringen av själva utförandet tar längre tid.

Mats Wärme, affärsutvecklare och projektledare vid mjukvaruföretaget BM System, ingår i projektets ledning och arbetar med att utveckla och undersöka hur data från den digitala väginventeringen kan användas.

– Med hjälp av insamlad data ska man kunna optimera underhållsåtgärderna både i tid, rum och omfattning. Genom att tidigt upptäcka, och i rätt tid åtgärda, mindre sprickor, krackeleringar och liknande går det att undvika större och dyrare åtgärder längre fram.

Behov av nya upphandlingsmodeller

Med den ökade mängden information som samlas in ska det även gå att optimera rutterna.

– Det gör att man kan begränsa mängden onödiga körsträckor samtidigt som man bara behöver ta med sig den mängd material – till exempel bitumen – och den utrustning som verkligen behövs. Det är bra för både miljön och ekonomin.

Andreas Bäckström menar att det är viktigt att Trafikverket utvecklar sina upphandlingsmodeller så att det som är samhällsekonomiskt långsiktigt premieras i större utsträckning. Nuvarande regelverk, krav och ersättningsmodeller är anpassade till äldre teknik och arbetssätt och begränsar digitaliseringens möjligheter.

– Vi vill bland annat att det i driftkontrakten ska finna ersättningsmodeller som i högre utsträckning stöttar förebyggande underhåll.