Arbete utomhus, alltid en solskenshistoria?

Vädret engagerar. Det vet Fredrik Haux, som arbetar som sakkunnig inom ventilation, luftkvalitet och termiskt klimat på arbetsmiljöverket. Han är van att diskutera kyla, värme och temperaturnivåers påverkan i olika situationer. Den allra vanligaste frågan han får i sitt yrke är: Hur varmt får det egentligen vara på jobbet?

─ Rent juridiskt får det faktiskt vara hur varmt som helst. Det finns inget givet gradantal, eller något mätvärde, där det plötsligt blir förbjudet att jobba. Det handlar om att anpassa arbetet efter temperaturen. Naturligtvis bör man vidta de åtgärder man kan för att minimera risker och ohälsa, men någon lag som tydliggör exakt vad man ska göra finns inte, svarar Fredrik.

Att kontrollera förutsättningarna för inomhusarbete är relativt enkelt, sommarhettan kan hållas i schack genom exempelvis ventilation eller skydd för solinstrålning. För arbete utomhus däremot, ser det annorlunda ut. Det är svårare att påverka utomhustemperaturen, det handlar mer om att minimera risker och skapa en säker arbetsmiljö. Inte minst är det viktigt att försöka undvika onödig exponering av UV-strålar, en stark riskfaktor för bland annat hudcancer och malignt melanom.

Riskanalys reglerat i arbetsmiljölagen

─ Det finns ett antal riktlinjer att följa. I värme och sol ska man dricka mycket, skydda sig från direkt solljus - både med krämer och kläder - och förflytta sig till skuggan så ofta det går. Under sommarmånaderna är UV-strålningen starkast mitt på dagen, ett tips är att dela upp sig i olika skift, se över om arbetstiden går att flytta något och man bör fundera över om man verkligen måste utföra ett visst moment när solen står som allra högst, förklarar Fredrik.

Människor är olika känsliga för värme respektive kyla och det ser också väldigt olika ut när man jämför olika länder. I södra Europa kan en arbetsdag i 29 grader vara helt normalt, medan det på våra nordligare breddgrader upplevs som väldigt varmt. Trots det följer alla länder samma EU-direktiv. Vad som dock är tydligt reglerat i svensk arbetsmiljölag, är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren ska ge förutsättningar för att arbetet ska kunna genomföras på bästa sätt och har alltid ansvaret att genomföra en riskanalys för de moment som ska utföras.

─ Riskanalys ska föregå alla arbeten, vilket gäller även med avseende på värme och i kyla. Finns exempelvis risk för vätskebrist och uttorkning hos arbetstagare på en arbetsplats ansvarar arbetsgivaren för tillgång till vatten. För fasta arbetsplatser utomhus ska väderskydd finnas, medan tillfälliga arbetsplatser så långt som möjligt ska vara skyddade. Problemet är ju att tidsåtgången för ett tillfälligt arbete ofta är kortare än vad det skulle vara att bygga ett väderskydd, så man kör på ändå, säger Fredrik.

Hög värme gör föroreningar mer skadliga

Inom Svevias många verksamhetsområden förekommer arbete såväl i sträng kyla, som i stekhet värme. Majoriteten av de arbeten som utförs inom Svevias produktionsarbeten sker utomhus, ofta i trafikerade områden. Här tillkommer en risk för ökad luftförorening.

─ Utsläpp och avgaser från trafiken innehåller skadliga ämnen och partiklar. Vid hög värme kan dessa föroreningar vara mer skadliga. Ökad exponering för avgaser kan leda till andningsbesvär och i värsta fall även till långsiktiga hälsoproblem. Dessutom leder stark värme ofta till trötthet och sämre koncentration, vilken kan öka risken för olyckor. Mitt bästa tips är att arbetsgivare och medarbetare för en öppen dialog kring förutsättningarna för det arbete som ska utföras. Med gemensam försiktighet, ömsesidig förståelse och noggrann koll på de riktlinjer som finns kan man skapa en säkrare arbetsmiljö, säger Fredrik.