Debatt: Lägsta pris räcker inte när Sveriges vägar ska klara kris och klimat

Behovet av att stärka Sveriges beredskap och rusta för klimatförändringarna ställer nya krav på landets vägnät. Utan fungerande vägar hotas såväl livsmedelsförsörjning och sjukvård som totalförsvarets möjligheter att skydda hela landet. När klimatet förändras utsätts dessutom ett tidigare stabilt vägnät för nya påfrestningar.

Drift och underhåll handlar alltså om betydligt mer än att bara lappa och laga våra vägar – det är ett nödvändigt verktyg för att samhället ska klara både kriser och klimatförändringar. När underhållsåtgärder sätts in i tid minskar dessutom behovet av nytt material vilket sparar både kostnader och klimatutsläpp.

Det är därför välkommet att regeringen i den nationella planen för infrastruktur avsätter 354 miljarder kronor till underhåll av statliga vägar fram till 2037. Syftet med satsningen är tydligt: Sveriges infrastruktur behöver bli mer motståndskraftig och anpassas till ett förändrat klimat.

Branschen står redo

Den utökade budgeten innebär en historisk möjlighet att lägga grunden för framtidens hållbara infrastruktur. Just därför är det avgörande att resurserna används på ett sätt som faktiskt leder till ett långsiktigt stabilt vägnät.

Vi inom infrastrukturbranschen står redo att bidra med vår kunskap och kompetens om hur man bygger och underhåller vägar på ett effektivt sätt. Men för att verkligen framtidssäkra Sveriges infrastruktur räcker det inte med dagens underhållslösningar: vi behöver också skapa förutsättningar för framtidens lösningar.

Runtom i Sverige pågår det mängder av satsningar på framtidens väghållning, från datadriven halkbekämpning och AI-baserade väginspektioner till asfalt som binder koldioxid. Det är viktiga initiativ för att säkerställa att våra vägar fungerar i hela landet, i alla väder och i både vardag och kris. Men i dag hämmas utvecklingen av upphandlingssystemets ensidiga fokus på pris.

Eftersom i princip alla investeringar i underhåll upphandlas spelar utformningen av upphandlingarna en central roll för branschens möjligheter att utveckla nya och bättre tekniker. När priset avgör val av leverantör och lösning finns det sällan utrymme att testa nya lösningar, även om de på sikt kan leda till lägre underhållskostnader, sänkta klimatutsläpp och mer hållbara vägar.

Krav på beredskap ökar

Det är av största vikt att svenskarnas skattepengar investeras klokt. Men att kortsiktigt prioriterera lågt pris leder inte nödvändigtvis till ett mer effektivt underhåll. I stället riskerar det att motverka regeringens mål om ökad motståndskraft och bättre klimatanpassning. Ett sämre rustat vägnät riskerar i sin tur att underminera Sveriges beredskap och försvåra människor vardag.

Här finns en motsättning i dagens system. Kraven på beredskap ökar, men upphandlingar med fokus på pris ger svaga incitament att bygga kapacitet i förväg. Trots att regeringen har ett uttalat mål om att främja innovation genom offentliga inköp är det fortfarande bara en bråkdel av alla upphandlingar som tydligt syftar till det.

I sammanhanget är det därför positivt att Trafikverket öppnat upp för fler upphandlingsformer som bättre fångar värde över tid, men dessa behöver bli regel snarare än undantag. För att möta både dagens och morgondagens samhällsutmaningar behöver upphandlingar i större utsträckning premiera innovation och väga in aspekter som livscykelkostnader, klimatprestanda och risk.

Staten har ett särskilt ansvar

Här har staten ett särskilt ansvar – både som beställare och som ägare av bolag med samhällsbärande uppdrag. Genom ägandet finns också möjlighet att sätta långsiktig hållbarhet före kortsiktig lönsamhet.

När Sverige ska rusta för framtiden kan målet inte längre vara att jaga lägsta pris. I stället behöver fokus ligga på att offentliga investeringar ska ge största möjliga samhällsnytta.

Den stora satsningen på drift och underhåll innebär ett unikt tillfälle att tänka om. Men då måste också upphandlingsmodellerna förändras.

Vi uppmanar därför Trafikverket och regeringen att:

1. Säkerställa att upphandlingar i högre grad utgår från värde över tid – inte enbart från lägsta pris.
2. Systematiskt väga in klimatprestanda och livscykelkostnader så de får reell påverkan på upphandlingarnas utfall.
3. Ställa tydliga krav på beredskap, lokal närvaro och leveransförmåga – med faktisk betydelse i utvärdering och tilldelning.
4. Premiera innovation och teknikutveckling med tydligt genomslag i utvärdering och tilldelning.

Det är så vi bygger ett robust vägnät som fungerar – i vardagen, i extremväder och i kris.

Joachim Hallengren, Vd och koncernchef Svevia