Två medarbetare från Svevia korsar den ännu torrlagda plaskdammen.

Mycket har hänt sedan förra sommarens sista dopp. Svevia har tillsammans med Göteborgs stad rustat upp Plaskis. Både dammen och parken.

Från bygge till sommarbad – snart öppnar Plaskis

Badsäsongen närmar sig. Ändå är göteborgarnas älskade Plaskis vid Mariaplan i stadsdelen Kungsladugård fortfarande en avspärrad byggarbetsplats. Dammen är ersatt av en ny och ska vara färdig för bad under juni månad.

Text: Camilla Adolfsson Foto: Lisa Thanner

Publicerad:

Säg Älvsborgsdammen och få vet vad du menar. Plaskis däremot, som badet kallas i folkmun, har de flesta göteborgare koll på. Här har generationer av barn lekt och svalkat sig sedan 1930-talet.

Sedan förra sommarens sista dopp har mycket hänt på platsen. I ett samverkansprojekt med Göteborgs stad har Svevia utfört en omfattande upprustning av både plaskdamm och parken runt om.

Drömprojekt med barndomsminnen

Den gamla dammen har grävts bort, en ny har byggts och den uttjänta vattenreningen har bytts ut mot modern teknik. Tidplanen är tajt, men nu börjar även parkytorna bli klara.

Porträtt på Louise Trens som har arbetshjälm och varselfärgade arbetskläder.

Louise Trens, Svevia.

Svevias projektchef Louise Trens har förståelse för brådskan. Hon vet att anläggningen är en viktig mötesplats för människorna i området. Hon brukade själv bada här som liten.

− Jag växte upp med utsikt över plaskdammen. Så det är lite av ett drömprojekt, säger Louise.

Platschef Ebba Hagbergs relation till platsen är inte fullt så personlig. Men det är ett spännande och på många sätt ovanligt uppdrag. Hon har varit med från start. Bland annat i den grupp som bestod av enbart kvinnor när de för tre år sedan räknade hem uppdraget.

Gjöt dammens botten i ett svep

Porträtt på Ebba Hagberg som har arbetshjälm och varselfärgade arbetskläder.

Ebba Hagberg, Svevia.

Ebba berättar att det snäva tidsfönstret mellan två badsäsonger har påverkat hela upplägget. Flera moment har fått utföras ”fel” tid på året.

– I vanliga fall hade vi börjat i januari och gjort mycket på sommaren. Nu var det en mild vinter fram till december. Det var tur. Vi hann gjuta innan köldknäppen, säger Ebba.

Under en period behövde dammen täckas med ett stort väderskydd för att säkerställa rätt temperatur. Nödvändigt för att lägga terrazzo i dammens botten, men också något som ytterligare begränsade en redan liten arbetsyta.

– När tältet var uppe kom vi inte åt annat arbete runt dammen. Stensättningar, planteringar och liknande fick vänta till efter att tältet hade plockats ner, säger Louise.

En annan utmaning var att gjuta dammens botten i ett enda svep.

– Vi hade små marginaler. Lutningarna behövde bli exakta för att vattnet ska kunna rinna mot brunnarna, säger Louise.

Älvsborgsdammen och Kungsladugård

Dammen anlades 1930–33 i stadsdelen Kungsladugård i Göteborg och invigdes 1935. Den var då en av flera plaskdammar som byggdes utifrån funktionalismens idéer om folkhälsa och hygien.

Älvsborgsdammen, eller Plaskis som den kom att kallas i folkmun, blev snabbt populär i barnrika och trångbodda kvarter i Kungsladugård och närliggande Majorna. Sommartid användes dammen för bad, vintertid för skridskoåkning.

Numera är Kungsladugård klassat som riksintresse för kulturmiljövården, bland annat på grund av den sammanhållna bebyggelsen med landshövdingehus.

Källa: Göteborgs stad

Arbetsmoment i projektet

  • Bygga ny damm i platsgjuten betong med terrazzo i botten, krönsten av Biskopsgårdendiabas och hällar av bohusgranit.
  • Bygga nytt teknikhus samt ny fasad och tak till befintlig toalettbyggnad, så att båda återspeglar tidstypiska detaljer från landshövdingehusen i området.
  • Anlägga parkytor med stensättning, gräsmattor, sittplatser, förbättrad belysning och planteringsytor för träd, buskar och perennrabatter. Stadsmiljöförvaltningen utför planteringen.
  • Installera moderna system för vattenrening, inklusive anslutningar för spillvatten, dagvatten och dränering.
  • Rivning av den gamla plaskdammen.

Kulturhistoriska värden

Senast Plaskis renoverades var på 1970-talet. Då fick dammen en blåmålad betongbotten och ett bunkerliknande pumphus. Den ursprungliga naturstenen runt dammen ersattes med betongplattor.

I dag, 50 år senare, restaureras platsen i linje med hur den såg ut på 1930-talet. Dels för att lyfta fram miljöns kulturhistoriska värden, dels för att återknyta till arkitekten R.O. Swenssons visioner.
Tanken är att hitta tillbaka till det ursprungliga uttrycket, inte återställa allt som det en gång var.

– Ta till exempel ytorna runt dammen. De var först natursten i ett oregelbundet mönster, sedan betongplattor. Nu har vi lagt natursten i ett mönster som påminner om det ursprungliga, säger Louise.

Hon berättar att Göteborgs stad gjorde en kulturmiljöutredning innan projektet upphandlades. Den har legat till grund för beslut om utformningen, medan efterlevnaden har säkerställts med hjälp av bebyggelseantikvarier.

Gestaltning och samverkan i tätt samarbete

Samtidigt konstaterar Louise att gestaltningen har genomsyrat uppdraget i alla led. Även för Svevias del. Inte minst med tanke på att det är en samverkansentreprenad. Något som ställer krav på att alla parter har helheten i åtanke.

Kul att få bygga något som människor verkligen kommer använda.

– Vi har utfört projektet som totalentreprenad i samverkan med både kund och leverantörer. Det har varit avgörande för att hantera ett så här komplext projekt på så kort tid. Samarbetsformen har varit lyckad, gett ett mervärde och fungerat bra genom både tidiga faser och utförandefas. Jag tror att vi kommer jobba ännu mer så i framtiden. Det är både roligt och utvecklande, säger Louise.

Ebba håller med.

– Det är ganska nytt för mig att vara involverad i gestaltningen på det här sättet. Dessutom känns det kul att få bygga något som människor verkligen kommer använda, säger hon.

Folk i området har engagerat sig under hela byggprocessen. Förbipasserande har ställt nyfikna frågor. Andra har skickat mejl. Alla vill veta när bygget kommer bli färdigt.

Även de som använder dammen utanför badsäsong har fått sina åsikter hörda.

– När dammen är tömd på vatten används den av områdets skateboardåkare. Därför bjöd staden in dem för att tycka till om utformningen – och ja, de skejtar gärna på terrazzo, säger Louise.

Om projektet

Typ av projekt: Totalentreprenad i samverkan med Göteborgs stads stadsmiljöförvaltning.

Bakgrund: Innan projektet upphandlades gjorde Göteborgs stad en kulturmiljöutredning med hjälp av Göteborgs stadsmuseum. Den ligger till grund för platsens utformning som på olika sätt tar hänsyn till platsens kulturhistoriska värden och den bebyggelse som finns runt dammen.

Byggstart: Augusti 2025

Planerat slutdatum: Juni 2026

Vatten, volymer och växter

  • Vatten i dammen: 246 000 liter
  • Använd betong: Drygt 300 kubikmeter
  • Nya växter och träd: 20 träd, 200 meter häck samt många små planteringar.
  • Lagd natursten: 745 kvadratmeter (hällar, krönsten, täcksten och smågatsten)
  • Dammens storlek: Nästan 1 000 kvadratmeter

Projekt Plaskis

Typ av projekt: Totalentreprenad i samverkan med Göteborgs stads stadsmiljöför-valtning.

Före upphandling: Göteborgs stad och Göteborgs stadsmuseum gör en kulturmiljö-utredning.

Utformningen: Tar hänsyn till platsens kulturhistoriska värden och den bebyggelse som finns runt dammen.

Arbetsmoment: Rivning av den gamla dammen. Bygga ny damm, nytt teknikhus och anpassa befintlig toalettbyggnad. Anlägga parkytor. Installera moderna system för vattenrening,

Byggstart: Augusti 2025

Planerat slutdatum: Juni 2026

Vatten, volymer och växter

  • Vatten i dammen:
    246 000 liter
  • Använd betong: Drygt 300 kubikmeter
  • Nya växter och träd: 20 träd, 200 meter häck samt många små planteringar.
  • Lagd natursten:
    745 kvadratmeter (hällar, krönsten, täcksten och smågatsten)
  • Dammens storlek:
    Nästan 1 000 kvadratmeter.

Läs också:

Tvättar tunnlar i Stockholm – bevattnar parker på sommaren

Så räddade Svevia stenbron i Simrishamn

Vårt erbjudande:

Samverkan och partnering

Vi blir bättre tillsammans. Att driva projekt i samverkan och partnering är en del av Svevias affärskultur och ligger i linje med Svevias värdeord – engagemang, samarbete och ansvar.

Missa inget!

I fokus får du en inblick i våra projekt, möter specialisterna bakom projekten och får intressanta spaningar från branschen. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste uppdateringarna direkt i din inkorg.

Ifokus får du en inblick i våra projekt, möter specialisterna bakom projekten och får intressanta spaningar från branschen. Prenumerera på
vårt nyhetsbrev och få de senaste uppdateringarna direkt i din inkorg.