Sabina böjer sig fram och analyserar ett glasrör med grumligt innehåll.

Sabina gör en sedimentationanalys för att avläsa densiteten i jordmaterial.

Minutiös materialkoll på väglabbet i Oxie

Innan grus, sten och asfalt förvandlas till väg prövas och testas materialet minutiöst i något av Svevias sju väglaboratorier. Det modernaste av dem ligger i Oxie utanför Malmö och invigdes i början på året.
– Kontrollerna är otroligt viktiga. Material som inte håller måttet kan medföra merkostnader på många miljoner kronor, säger platschef Robert Bergström.

Text: Jakob Hydén Foto: Emil Malmborg

Publicerad:

S

vevias sydligaste väglaboratorium var i 50 år beläget i Arlöv, men vid årsskiftet gick flyttlasset en dryg mil söderut. Idag huserar man i nybyggda lokaler i ett industriområde i Oxie, några kilometer söder om Malmö.

Robert Bergström, chef på väglaboratoriet i Oxie.

Robert Bergström, chef på väglaboratoriet i Oxie.

– Det nya här är att lokalerna är så perfekt anpassade till vårt arbetssätt och våra behov. Vi var själva med och utformade dem och jag tycker vi har fått till en perfekt logistik, idag kan vi jobba mycket mer effektivt, förklarar Robert Bergström.
Labbet är fullt med maskiner och apparater av varierande utseende och ålder: skakmaskiner och vaccuumsugar, ugnar och densitetsmätare. Här mäts dynamisk krypstabilitet, Micro deval-värden och kornkurvor. Att visas runt i labbet ger en känsla av att glimta in i en hemlig värld.

Tre beståndsdelar

Lokalerna är grovt indelade i en asfaltavdelning och en stenavdelning. På asfaltsidan testas befintligt eller blivande vägmaterial avseende sådant som stabilitet eller vattenkänslighet. Asfalten delas upp i sina beståndsdelar, det vill säga sten och bitumen, men även en tredje och kanske mindre känd ingrediens: luft.

– Det vi är ute efter är en väldigt specifik mängd luft i asfalten, mellan 1,5 och 5 procent, för att optimera livslängden. För mycket luft gör att asfaltsbeläggningen åldras i förtid på grund av oxidering och frostsprängningar. För lite luft kan leda till att bituminet blöder ut varma sommardagar och vägen blir hal, säger Robert Bergström.

På labbets stensida kontrolleras allt från sand och grus till makadam. I ett rum i laboratoriets inre mäts bland annat stenarnas nötningsmotstånd genom att de placeras i en torktumleliknande maskin tillsammans med tunga stålkulor. Det är inte svårt att förstå varför rummet internt kallas för bullerrummet.

Alla väglabb arbetar efter samma standard

Metoder och gränsvärden som används i väglaboratorierna fastställs på EU-nivå. Trafikverket har ett antal utskott med representanter från myndigheter och från branschen som ger förslag och input till beslutande myndigheter inom EU. Svevia är inte ensamma på marknaden, flera privata aktörer har väglaboratorier och även Vägtrafikinstitutet, VTI, har ett eget labb. Alla laboratorier genomför så kallade ringanalyser en eller två gånger per år, då alla utför samma tester för att säkerställa att alla arbetar efter samma standard.

Externa uppdragsgivare

– Det är enormt stor skillnad på sten och sten. Stenar som är hårda har ofta egenskapen att de splittras, som flinta. Men ryolit som vi använder är både hård och seg. Problemet är bara att den är så blank att bituminet har svårt att fästa vid stenen i asfaltverket och att den med tiden blir blankpolerad av trafiken, förklarar Robert Bergström.

Svevia själv är labbets största uppdragsgivare, men långt ifrån den enda. Omkring 40 procent av uppdragen kommer från externa kunder. Ofta består uppdragen då av att utföra statisk plattbelastning, det vill säga exakta beräkningar av bärighet på mark som ska bebyggas.

– Det är en av våra unika kompetenser kan man säga. Och då handlar det om väldigt mycket mer än bara vägbyggen. Det kan vara vindsnurror, vanliga villor eller stora industribyggnader. Vi har till exempel mätt bärigheten när både höghuset Point Hyllie och det stora logistikcentret utanför Landskrona byggdes, berättar Robert Bergström.

Externa uppdragsgivare

Han är sedan ett år laboratoriets platschef och jobbar här i Oxie tillsammans med kollegorna Simon Thunell och Sabina Jayde Lindström. Som labbtekniker tillhör de en liten men exklusiv skara – Svevia har idag ett tjugotal anställda på sina sju väglaboratorier.

Robert Bergström halkade in i yrket av en tillfällighet efter att ha utbildat sig till lantmästare 2007. För Simon Thunell var det allt annat än tillfälligheter som gjorde att han blev labbtekniker, snarare fick han jobbet med modersmjölken.

– Min mor började jobba på ett väglabb när jag var ett år gammal och jag fick ofta följa med och ibland hjälpa till. Lite senare blev det sommarjobb, jag satt till exempel och vek provlådor när Öresundsbron byggdes. Så man kan nog säga att jag har blivit född in i yrket, säger han.

Arbete i fält – och i labbet

Mycket av laboratoriets arbete sker ute i fält. Förutom bärighetsbedömningar kan det vara provtagning av olika slag. Då åker man ut med ett släp och plockar med sig borrkärnor hem som sedan separeras ned i sina beståndsdelar och analyseras.

– Jag gillar variationen. Det kan vara en villaägare som behöver hjälp med en bärighetsbedömning eller ett vägprojekt för en halv miljard. Man är inte fast på ett kontor och man är inte fast i en grushög. Det är nytt varje dag, som en Gott och blandat-påse, säger Simon Thunell som jobbat som labbtekniker sedan 2006 och på Svevia sedan 2019.

Med sina fyra månader på jobbet är Sabina Jayde Lindström labbets färskaste medarbetare. Hon har tidigare varit arbetsledare på Svevias utläggningsdivision.

– Under mina år som arbetsledare har jag sett de här labbpersonerna jobba och blivit lite nyfiken. Sedan var jag en vända i Spanien och när jag kom tillbaka bestämde jag mig för att söka. Det är ett kul jobb. Jag gillar att vi är så pass få medarbetare, det gör att vi blir väldigt tajta.

Hur får man jobb på ett väglaboratorium?

Det finns ingen utbildning för att bli tekniker på ett väglaboratorium. Ett formellt krav är dock att man har godkänt betyg i gymnasiematematik och körkort för bil. Enligt Robert Bergström tar det runt tre års erfarenhet för att bli en fullfjädrad laboratorietekniker.

Medveten satsning på kvalitet

– Det har varit mycket att lära sig nu i början, men det går framåt. Vi spelar en viktig roll och det är roligt att känna att man faktiskt gör verklig nytta, säger Sabina Jayde Lindström.

Väglaboratorierna tillhör Svevias Industridivision och området specialbeläggningar. Svevia har på senare år gjort en medveten satsning på laboratorierna, berättar Robert Bergström.

– Där är vi unika, många av våra konkurrenter skär ned. Men vi har tur att ha en ledning som är stolt över vår verksamhet och som har förstått att satsningen på kvalitet i längden är en god affär.

Prover som analyseras på ett väglabb

  • Ballastprover
  • Asfaltsprover
  • Bindemedel
  • Vägprover på befintlig konstruktion
  • Jordartsprover
  • Stabilitetsprover/plattbelastning

Svevias väg-laboratorier

Antal: Svevia har sju väglaboratorier som är ackrediterade och certifierade enligt EN 17025, SS-EN ISO 9001 och SS-EN ISO 14001

Orter: Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå, Brunflo och Örebro.

Fältlaboratorier: Svevia har också egna fältlaboratorier i anslutning till bolagets mobila asfaltverk där verksamheten består av tillverkarkontroll i en certifierad miljö.

Läs också:

Tidspressad logistik när Kiruna flygplats får ny asfalt

Väglabbet - nyckelspelare för kvalitet och hållbara produkter

Vårt erbjudande:

Laboratorier för kvalitet och innovation

Svevia har egna laboratorier som analyserar allt från vägkonstruktioner till ballast, asfalt och bindemedel.

Missa inget!

I fokus får du en inblick i våra projekt, möter specialisterna bakom projekten och får intressanta spaningar från branschen. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste uppdateringarna direkt i din inkorg.

Ifokus får du en inblick i våra projekt, möter specialisterna bakom projekten och får intressanta spaningar från branschen. Prenumerera på
vårt nyhetsbrev och få de senaste uppdateringarna direkt i din inkorg.