Snöröjning är en utmanande affär där ett allt mer oförutsägbart klimat och brist på chaufförer är några parametrar. Ytterst handlar det om trafiksäkerhet och ett långsiktigt vägunderhåll.
Snöröjning – en utmanande affär
Vägnätet i Sverige består av 98 500 km statliga vägar, 42 300 kilometer kommunala gator och vägar samt tusentals enskilda vägar. När vintern kommer behöver allt detta snöröjas, ofta många gånger, för att bilister, transporter, ambulanser och andra fordon ska kunna ta sig fram.
Publicerad:
S
nö betyder inte enbart vackra vinterlandskap. Den kan även bli en stor utmaning för trafiksäkerheten och annan infrastruktur. Snödrev och is kan skapa farliga vägförhållanden, leda till olyckor och förseningar.
Svevia är marknadsledande inom vägunderhåll och sköter en stor del av det statliga vägnätet. Men trots expertis och lång erfarenhet går det aldrig att veta med exakthet hur vintern ska bli.
Ninos Lahdo, Svevia.
– Det enda vi entreprenörer kan gå på är statistik och erfarenheter från tidigare år och eftersom vintrarna i Sverige är bistra vissa år och milda andra är det verkligen en utmaning att i förväg göra en kalkyl på vad vintervägunderhållet kommer att kosta, konstaterar Ninos Lahdo, chef för region Mitt inom division Drift på Svevia.
Trafikverket och kommunernas snöröjningsuppdrag upphandlas genom offentliga upphandlingar. Från 1 oktober och fram till 30 april förväntas Svevia kunna leverera sina tjänster för snöröjning och halkbekämpning.
– Upphandlingssystemen bygger på den sedvanliga principen att den som är billigast får kontraktet, säger Ninos Lahdo.
När snön faller är det viktigt att hela kedjan fungerar. Från beställaren, till huvudentreprenören och till underentreprenörerna.
Billigast vinner
Prognoser och väderrapporter spelar en viktig roll i planeringen av snöröjning, men i takt med klimatförändringarna blir det allt svårare att planera och uppskatta mängden vinteråtgärder för avtalsperioderna. Nederbörden blir mer extrem. Hur mycket eller lite snö kommer det? Var kommer halkan att slå till? Hur ofta, när och på vilka vägsträckor kommer det att hända den här vintern?
– Systemet med billigast vinner blir vanskligt med så stor osäkerhet. Branschen skulle verkligen uppskatta ett upphandlingsförfarande som är mer ansvarsfullt i hela kedjan, menar Olle Öberg chef för division Drift på Svevia.
Kedjan som måste fungera består av Svevia och bolagets underentreprenörer. På senare tid har det blivit allt svårare att hitta entreprenörer som är villiga att köra snöröjningsturerna. Av flera skäl.
– Det är ett tufft jobb med förhållandevis låga ersättningsnivåer, säger Ninos Lahdo.
Uppdrag med affärsrisker
För de åkerier som tar uppdrag som underentreprenör är det viktigt att komma upp i en viss mängd arbetstimmar för kunna ersätta sina chaufförer, men även ha råd att ta de kostnader som kommer med investeringar i maskiner och vinterutrustning. För många underentreprenörer blir det helt enkelt en för stor affärsrisk att jobba med vinterväghållning.
Olle Öberg, chef division Drift, Svevia.
– Vi märker också att problemet med att hitta entreprenörer som vill köra för oss är en generationsfråga. Den yngre generationen vill inte offra tid med familjen för att sitta i beredskap och kanske bli tvungen att köra en saltsväng mitt i natten, säger Olle Öberg som är orolig för nyrekryteringen i åkeribranschen.
Branschorganisationer förutspår att det kommer att saknas 50 000 chaufförer under de kommande 10 åren.
– Samtidigt är vår bransch en framtidsbransch för den som vill satsa på ett arbete med frihet under ansvar tillsammans med proffsiga kollegor, betonar Olle Öberg.
Även hur ersättningsmodellen är formulerad när det gäller statliga vägar, är enligt Olle Öberg en affärsrisk för Svevia och andra aktörer som agerar huvudentreprenörer.
Sveriges vägnät - så är det uppdelat
- Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet som de delat in i över 100 olika driftområden.
- Till varje driftområde upphandlas en huvudentreprenör. Upphandlingen sker ungefär vart fjärde år.
- Kommunerna ansvarar för det kommunala vägnätet. Vissa kommuner sköter själv vägunderhållet medan andra väljer att upphandla hela eller delar av uppdraget.
- Det finns även vägar som ett skogsbolag eller annan privat aktör ansvarar för samt enskilda vägar som vägsamfälligheter beslutar om.
Väghållaren styr vilka vägar som prioriteras
– I uppdraget till Trafikverket ersätts vi enligt en vädermodell där vi inte vet om vi får ersättning eller inte. Det kan alltså göra att vi hamnar i situationer där vi ersätter våra underleverantörer men själva inte får betalt, berättar Olle Öberg.
Klagomål från allmänheten hör till vanligheterna när snökaoset blir ett faktum. Snöröjningen måste prioriteras på huvudleder och i stadskärnor, vilket ibland kan innebära att bostadsområden får vänta längre på röjning. Prioriteringar som leder till missnöje bland invånare, särskilt i områden som ofta hamnar i skuggan av huvudvägarna.
– Det är alltid beställaren, trafikkontoret på kommunen eller Trafikverket, som bestämmer vilka vägar som ska röjas först. Inte vi på Svevia. Men även vi får oss en släng av sleven när det gäller klagomål. Ibland en ganska stor släng, berättar Ninos Lahdo.
Alla statliga vägar har en vägklass, baserad på vägens trafikmängd och funktion. Det är vägklassningen som avgör när, och i vilken ordning vägarna ska snöröjas. För de prioriterade vägarna är kraven på snöröjningsentreprenörerna tuffa.
För vägklass 1 ska plogning ske efter att en centimeter snö fallit, och då har plogbilen två timmar på sig att snöröja sträckan. För de kommunala vägarna gäller respektive kommuns bestämmelser och prioriteringsordningar.
Svevia driver utvecklingen inom vägunderhåll
– Självklart måste vi klara vad vi lovat, men vid extremväder kan det uppstå brist på kapacitet och då är det inte mycket vi kan göra annat än vårt allra bästa, säger Ninos Lahdo.
Ibland leder den här typen av situationer till att entreprenören får betala vite till beställaren.
Trots åtstramade budgetar görs det satsningar på teknik och innovation inom snöröjningsområdet. GPS, avancerade sensorer och annan modern teknik hjälper till att optimera snöröjningsarbetet och göra det mer effektivt. Genom att förbättra möjligheterna att förutsäga snöfall blir det enklare att planera och effektivisera insatser för snöröjning och halkbekämpning.
– Svevia driver utvecklingen genom att med teknik och nya metoder förbättra underhållet av Sveriges vägar. Vi vill göra ett så bra jobb som möjligt, trots att utvärderingskriterierna med lägst pris inte direkt främjar en robust och hållbar utveckling inom branschen, avslutar Ninos Lahdo.
Trafikverkets vägklasser
Vägklass 1
När det fallit en centimeter snö, har plogbilen två timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom två timmar. Halkbekämpas normalt med salt.
Vägklass 2
När det kommit en centimeter snö, har plogbilen normalt tre timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom tre timmar. Halkbekämpas normalt med salt.
Vägklass 3
När det kommit en centimeter snö, har plogbilen normalt fyra timmar på sig att ploga sträckan. Fyra timmar efter avslutat snöfall ska det finnas åtminstone snö- och isfria hjulspår på vägen. Snösträngar kan alltså förekomma. Halkbekämpas normalt med salt.
Vägklass 4
När det kommit två centimeter snö, har plogbilen normalt fem timmar på sig att ploga sträckan. Fem timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst två centimeter snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand.
Vägklass 5
När det kommit tre centimeter snö, har plogbilen normalt sex timmar på sig att ploga sträckan. Sex timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst tre centimeter snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand.
Källa: trafikverket.se
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
