.webp)
Varje vinter drabbas driftområde Trollhättan av så kallad Vänersnö, en snökanon som bildas när kall luft sveper in Vänerns öppna vatten och vinden blåser in mot land. Fenomenet kallas Vänersnö.
Vänersnön ligger på som en kanon
Vänersnö kan falla många dygn i sträck och täcka vägarna med rejäla mängder. Väderfenomenet drabbar Svevias driftområde Trollhättan varje år. Exakt var flingorna landar är svårt att förutspå. Men en sak är klar: Det blir hektiskt för medarbetarna.
Publicerad:
V
änersnö uppstår när Vänerns yta håller högre temperatur än luften och kyliga vindar från nord eller ost sveper över sjön. Fukt och värme blandas med den kalla luften och gör att snöbyar bildas. De alstras konstant över Vänern, till skillnad mot ett vanligt snöfallsområde som rör sig i jämn takt över Sverige.
Ofta träffar snön trakterna kring Lidköping eller Vänersborg och Dalsland, som hör till Svevias driftområde Trollhättan.
– Det speciella med Vänersnö är att det kan falla mycket på kort tid och väldigt lokalt, men vi vet aldrig hur mycket eller var snön hamnar. Mängden och långvarigheten är osäkerhetsfaktorerna, säger platschef Marcus Molin.
Driftområde Trollhättans organisation för vinterväghållning består i maskinresurser av 15 lastbilar och ett tiotal traktorer. För beredskapshavare och maskinförare innebär Vänersnö intensiva arbetsdagar.
– Någon gång har vi fått ta in extra bemanning. Det kan ju komma uppåt en halvmeter nysnö.
I driftkontraktet finns ingen särskild formulering om Vänersnö. Svevia får extrabetalt om kriterierna för "Särskilt Väder" uppfylls, men det inträffar sällan.
Kan hålla på i veckor om inte vinden vänder
Driftområdet kan drabbas av Vänersnö flera gånger per år om vintern är lång och om Vänern inte fryser på. I år har vi redan hunnit få en snökanon det var i mitten på november, vilket är ganska tidigt även om det inte är helt ovanligt.
– Det kan hålla på i flera veckor om inte vindarna vänder. Vi måste hålla på och ploga och salta så länge det snöar, säger Marcus Molin.
Några speciella förberedelser eller rutiner för Vänersnö finns inte. Det är som vanlig snö. Medarbetarna har sina ordinarie vägsträckor att följa och i det dagliga arbetet ingår koll på prognoser och var nederbörden hamnar.
– Snökanoner är sällan med i väderleksprognoserna. Om de är med kan meteorologerna sällan bedöma intensiteten eller hur länge det ska pågå, säger Marcus Molin.
Inom driftområdet drabbas Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla särskilt ofta av Vänersnö. Även Göta Älvdalen, trakterna runt Lilla Edet, kan få en hel del.
Det här är Vänersnö
Vänersnö kan uppstå när sjön är isfri och kalla vindar sveper över öppet vatten.
Oftast bygger Vänersnön på med nederbörd över ett större område längs kusten. Ibland blir det en snökanon: ihållande snöbyar över en begränsad plats på kort tid. Effekten är större ju varmare Vänern är i förhållande till luften.
Fenomenet förekommer överallt där det finns en kombination av kall luft och stora varma sjöar. Staden Buffalo i USA kan få ett par meter snö på kort tid.
Vänersnö är vanlig snö. Namnet kommer sig av att fenomenet är koncentrerat till Vänern.
Källa: SMHI.
Det snöar konstant och alla maskinresurser arbetar
Beredskapshavaren sitter som spindeln i nätet och ansvarar för att lösa alla problem som kan uppstå. Kent Hermansson har under åtta år haft den rollen.
– Vänersnön ligger på som en kanon och det snöar konstant. Då är det bara att skicka ut alla resurser som finns, säger han.
Snömängderna innebär förstås mycket arbete med röjning, skottning och halkbekämpning. Men jobbet slutar inte där. Stora snövallar byggs upp och måste köras bort. När maskiner och utrustning kör oavbrutet under långa arbetspass är risken dessutom stor att något havererar. Då står beredskapshavaren plötsligt med en resurs mindre och får dela upp och ändra rutter.
För en meteorolog är det egentligen inte särskilt komplicerat att förutspå Vänersnö, enligt SMHI. Det är lätt att ta reda på hur varmt det är i Vänern. Omfattande kalluftsutbrott kan förutsägas flera dygn i förväg. En komplicerande faktor är vinden – hur bra man lyckas förutspå riktningar och eventuella förändringar, som ju direkt påverkar mängden Vänersnö och hur koncentrerat det faller. Om vinden oväntat vänder kan lokala prognoser bli mindre träffsäkra.
De stora snömängderna i samband med Vänersnö innebär mycket arbete med röjning, skottning och halkbekämpning. Men jobbet slutar inte där. Stora snövallar byggs upp och måste köras bort.
Stor press på beredskapshavare
Beredskapshavaren har tillgång till Trafikverkets VViS-stationer som mäter nederbörd, vind, temperatur med mera. Han tittar också på radarbilder och hur vindarna går. Men även om allt ser ut att stämma och arbetslaget står förberett blir det inte alltid Vänersnö. Andra gånger är läget tvärtom: Vänersnön kommer med stora flingor och en massa snö på kort tid utan att det synts i några prognoser.
– Då blir det jobbigt för den som har beredskap, säger Kent Hermansson som den här säsongen har klivit av rollen som just beredskapshavare men vet av erfaarnhet exakt vad som förväntas.
- Beredskapshavaren måste fatta snabba beslut som uppfyller alla krav mot Trafikverket och samtidigt minimera risken att bilister råkar ut för olyckor. Det kan vara psykiskt pressande. Men också väldigt tillfredsställande när de åtgärder som sätts in fungerar.
Driftområde Trollhättan
- Omfattar 960 kilometer väg.
- Stallbackabron i Trollhättan är den mest trafikerade sträckan med cirka 30 000 fordon per dygn.
- Ett annat stort trafikstråk i området är riksväg 44, ett pendlingsstråk som binder samman Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg och är även en led ut från västra Sverige till E6.
- Under påsk- och sportloven orsakar fjällturister stora toppar i trafiken på E45.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
