Med en specialbyggd slåttermaskin kan invasiva blomsterlupiner både bekämpas och omvandlas till biogas.
Från invasiv till energieffektiv
I sommar gick startskottet för ett treårigt pilotprojekt där invasiva blomsterlupiner både bekämpas och omvandlas till biogas. Ett hållbart samarbete mellan Trafikverket, Svevia och det kommunala avfallsbolaget VMAB som löser flera olika problem samtidigt
Publicerad:
Blomsterlupiner är en av de invasiva arter som sprider ut sig längs svenska vägkanter. Lupinerna bildar snabbt mycket frön och plockar enkelt upp kväve från luften, vilket är en stor konkurrensfördel jämfört med andra växter. Problemet är att lupinen trivs så bra i vägkanter att den i vissa områden helt tar över vegetationen.
– Projektet ger oss möjligheten att göra samhällsnytta och gynna många mål och funktioner på en och samma gång. Vi jobbar med trafiksäkerhet, klimatnytta, biologisk mångfald och med vägens tekniska funktion. Allt detta på ytor som vi dessutom redan lägger resurser på, säger Johan Rydlöv, ekolog och sakkunnig på Trafikverket.
I dagsläget fattas både kunskap och verktyg för att veta exakt hur man bäst ska agera och problemet är lite av ett huvudbry för Trafikverket som satsat 25 miljoner på forskning inom området.
Lupiner ett hot mot artrikedomen
– Lupiner är bedrägligt vackra, men bidrar till en mängd problem, inte minst att de tar över på andra inhemska blommors bekostnad. Samtidigt fördyrar de åtgärder när de ska hanteras. De riskerar också att skymma sikten i trafiken och försämra förutsättningar för bland annat avvattning längs våra vägar. Ska Trafikverket kunna tillhandahålla en pålitlig infrastruktur måste vi komma tillrätta med lupiner och andra invasiva arter, säger Johan Rydlöv.
Att bevara artrika vägkanter är en viktig del av Trafikverkets miljöarbete och lupinernas framfart är ett hot mot artrikedomen.
En tänkbar lösning framåt, är att arbeta med spridningsbegränsande åtgärder. Längs cirka 110 kilometer väg i västra Blekinge län testar därför Svevia och Trafikverket ett nytt sätt att bekämpa lupinerna. Med hjälp av en slåttermaskin med tillhörande sugfunktion ska utpekade vägsträckor slåttras vid tre tillfällen per år, under en treårsperiod.
Mathias Söderbom, platschef på Svevia, berättar om ett utmanande men spännande uppdrag.
–Efter att ha inventerat var lupinerna växer mest och vilka vägar som ska prioriteras, påbörjade vi första slåtterinsatsen den 15 maj.
Vad menas med en invasiv art?
- En art som genom mänsklig aktivitet flyttats till en ny miljö kallas för en främmande art. Om den sedan allvarligt försämrar miljön, till exempel genom att sprida smittor, kallas den istället för en invasiv främmande art.
- För att en art ska betraktas som främmande måste den på något sätt flyttas genom mänsklig aktivitet. Då introduceras arten till ett område dit den inte kunnat ta sig till på egen hand.
- En främmande art som har förmågan att allvarligt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt, till exempel genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor, kallas för invasiv. De invasiva främmande arterna har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. Invasiva främmande arter skadar naturen så att ekosystem och dess funktioner som vi är beroende av rubbas.
Källa: Havs och vattenmyndigheten
Växtsubstrat blir biogas
Omgång nummer två startade 26 juni och den sista svängen 7 augusti – samtliga insatser pågick dygnet runt, under tre veckor. Tidpunkterna är valda för att förhindra nya fröperioder, säger Mathias och fortsätter:
–Vi dammsuger vägkanterna och den stora mängd substrat som genereras forslas direkt till VMAB i Mörrum, där det omvandlas till biogas. Det är en hållbar idé som känns riktigt häftig att vara en del av.
Slåtterfordonet som används är specialdesignat för uppdraget och införskaffat i samråd mellan Trafikverket, Svevia och utförande underentreprenör. Enligt Trafikverkets krav skulle maskinen kunna suga upp substratet samtidigt som det slåttrades. Klippandet skulle ske med hjälp av en slaghack, som finfördelar materialet inför omvandlingen till biogas.
–Vi visste att man i Nederländerna har samlat in biomassa längs vägar under många år och inspirerades av hur de löst utförandet.
Fordonet har en tillhörande container på släp, där allt som sugs upp samlas och sedan levereras till biogasanläggningen. Vi har ett fint samarbete med både Trafikverket och vår utförare och hittills har allt fungerat fantastiskt bra, säger Mathias.
Resurseffektivt och samhällsnyttigt
Projektets resultat har chans att över tid ge besparingar och är att betrakta som en klimatpositiv åtgärd. Enligt beräkningar genererar Svevias arbete i Blekinge sju gånger mer hållbara biobränslen än vad som förbrukas. Utöver produktion av inhemsk biogas, blir restprodukter från lupinerna också till konstgödsel, som säkras från eventuella fröförekomster, innan det används.
Lupiner och andra invasiva arters närvaro utgör ofta en del av projekt och uppdrag och är något som både Svevia och Trafikverket behöver förhålla sig till. En ständig dialog pågår aktörerna emellan för att avgöra vad och när åtgärder måste vidtas. Johan Rydlöv befarar att problemet kan växa, men tror inte att det är omöjligt att lösa över tid.
–Vi väntar oss ännu fler invasiva arter i framtiden och gör därför allt för att vara proaktiva. Ska vi lyckas nå ett mer hållbart samhälle måste vi vara öppna för innovationer och våga testa nya arbetssätt. Samarbetet med Svevia i Blekinge är ett riktigt fint exempel på ett projekt som är klimatsmart, resurseffektivt och samhällsnyttigt. Trots luriga lupiner har jag goda förhoppningar inför framtiden, säger Johan.
Vem gör vad inom invasiva främmande arter?
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten
Nationellt ansvariga myndigheterna för Sveriges arbete med invasiva
främmande arter på land respektive i vatten. Samordnar, vägleder andra myndigheter och aktörer om hur förordningar och lagar ska tillämpas. Representerar Sverige i arbetet på EU-nivå.
Andra myndigheter med viktiga roller i Sveriges arbete mot invasiva främmande arter
- Jordbruksverket
- Livsmedelsverket
- Tullverket
- Skogsstyrelsen
- Sametinget
Länsstyrelsen
Huvudansvaret för det praktiska arbetet med att hantera och utrota invasiva främmande arter. Utövar tillsyn så att lagar och regler följs.
Kommuner
Ansvarar för att ta bort och förhindra spridning av förbjudna arter från egen mark och egna fastigheter. Förebygga användning och spridning av invasiva arter i parker och på andra grönytor.
Näringar och branscher
Alla näringar som i sin verksamhet hanterar, använder eller handlar med invasiva främmande arter har ett ansvar att följa de förbud som gäller för de EU-listade arterna.
Fastighetsägare
Alla fastighetsägare, såväl privatpersoner som kommuner och bolag, har ett ansvar för invasiva främmande arter på den egna fastigheten.
Svenska Jägareförbundet
Hanterar på uppdrag av Naturvårdsverket (fram till den 31 december
2023) utrotningen av alla EU-listade vilda landlevande djurarter som idag finns eller förekommer sporadiskt i landet: mårdhund, bisam, nilgås, vattensköldpadda och tvättbjörn.
Källa: Naturvårdsverket
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
