.webp)
Säkerheten på vägarbetsplatser påverkas av hur trafikanter faktiskt beter sig när de passerar.
Riskobservationer och trafikdata stärker säkerhetsarbetet på E45
På vägarbetsplatser handlar säkerhet inte bara om avstängningar, skyltar och barriärer. En stor del av riskerna kommer från trafiken som passerar arbetsområdet.
Publicerad:
Det märks tydligt i ombyggnaden av E45 mellan Tösse och Åmål. På den drygt en mil långa sträckan byggs vägen om för att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och standard längs en av de större transportlederna genom Västsverige. Samtidigt hålls ett körfält öppet under produktionen och varje dag passerar tusentals fordon genom arbetsområdet.
– När vi pratar om säkerhet på vägarbetsplatser handlar det ofta om skyltar, avstängningar och barriärer. Men verkligheten är att säkerheten i hög grad påverkas av hur trafikanter faktiskt beter sig när de passerar arbetsplatsen, säger Saeid Azmoudeh, arbetschef på Svevia.
I projektet har säkerhetsfrågor kopplade till passerande trafik varit en återkommande del av det dagliga arbetet. Risker diskuteras löpande med medarbetare, maskinförare och arbetsledning. Arbetet på E45 har också visat vilken betydelse en nära och konstruktiv dialog med beställaren, i det här fallet Trafikverket, har. När entreprenör och beställare har en gemensam bild av riskerna skapas bättre förutsättningar att väga samman säkerhet, produktion och framkomlighet.
Hastigheterna i verkligheten skiljer sig från skyltarna
För att synliggöra riskerna har projektet arbetat systematiskt med data. Information om trafikflöden och hastigheter har samlats in och visualiseringar tagits fram för att följa hur trafiken faktiskt rör sig genom arbetsområdet. Underlaget används både i det interna säkerhetsarbetet och i dialogen med beställaren.
För att förstå riskerna måste man veta vilka hastigheter som faktiskt förekommer på platsen.
– Det räcker inte att utgå från vilka hastigheter som står på skyltarna. För att förstå riskerna måste man veta vilka hastigheter som faktiskt förekommer på platsen. Data hjälper oss att föra en faktabaserad dialog om säkerheten, säger Saeid Azmoudeh.
I alla Svevias projekt arbetar vi med riskobservationer som en integrerad del av säkerhetsarbetet. På E45 Tösse–Åmål blir arbetssättet särskilt tydligt eftersom passerande trafik är en av de största riskerna. Medarbetarna uppmuntras att rapportera situationer som innebär risker. Det ger en samlad bild av återkommande utmaningar och skapar underlag för förbättringar både i projektet och i Svevias fortsatta säkerhetsarbete.
Arbetssättet ligger i linje med Svevias arbete för att stärka säkerheten i verksamheten. Företaget driver även innovationsprojekt med fokus på digitala lösningar och bättre information till trafikanter.
Efterlyser samverkan för ökad säkerhet
Men enligt Saeid Azmoudeh behöver säkerhetsarbetet omfatta fler än dem som arbetar på plats.
– Teknik, innovation och säkerhetskultur bidrar starkt till säkerheten, men de löser inte allt. Om en barriär är konstruerad för att skydda vid en viss hastighet och ett fordon kommer in i betydligt högre fart förändras förutsättningarna. Därför behöver säkerhet vara en gemensam fråga där entreprenörer, beställare och trafikanter tar ansvar för sina delar.
Han menar att erfarenheterna från Tösse–Åmål också visar varför säkerhetsfrågorna behöver hanteras tidigt i projekten.
– Beställaren påverkar i hög grad de förutsättningar som skapas i kontrakten. Framkomlighet, produktion och säkerhet måste fungera tillsammans. Ju tidigare säkerhetsriskerna kan hanteras, desto bättre förutsättningar får alla som arbetar på eller passerar vägarbetsplatsen.
– Erfarenheterna från projektet väcker en större fråga än den som handlar om E45. Hur skapar vi forum där beställare, entreprenörer, leverantörer och trafikanter tillsammans kan diskutera säkerhet och risker? Jag tror att den typen av samverkan blir allt viktigare om vi vill utveckla säkrare vägarbetsplatser utan att ge avkall på framkomligheten, avslutar Saeid Azmoudeh.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Väg och bro
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
