Under 2026 har Svevia utfört tester av halkbekämpning med automatisk saltgiva i skarp drift på statliga vägar i Örnsköldvik.
Halkbekämpning med automatisk saltgiva är här för att stanna
När den mest intensiva vinterperioden nu är över utvärderas resultaten från projektet Automatisk saltgiva. Även om exakta mätvärden ännu saknas är bilden tydlig: datadriven och dynamisk dosering av salt för halkbekämpning, ökar trafiksäkerheten och minskar saltanvändningen.
Publicerad:
Svevia har i samverkan med ett antal aktörer under året testat dynamisk saltspridning i skarp drift. Metoden bygger på att prognostiserade väderdata, sensorer som mäter faktiska vägförhållanden i realtid och GPS-styrning tillsammans avgör var och i vilken mängd salt verkligen behövs. I stället för traditionell halkbekämpning, där chauffören sprider samma mängd salt längs hela vägsträckan, analyserar systemet väderdata och beräknar behovet för olika delar av vägen med målet att lägga rätt mängd salt på rätt plats.
Testerna faller väl ut
Utvecklingsprojektet Automatisk saltgiva har pågått sedan förstudier inleddes 2018. Tekniken hos såväl mjukvara som saltspridare har utvecklats under åren, samtidigt som metodiken förfinats. För ganska exakt ett år sedan var tekniken mogen för de första skarpa försöken på svenska, statliga vägnät.
Testerna har genomförts på vägarna runt Örnsköldsvik, där Kenneth Thörn är platschef för Svevias driftområde.
−De första körningarna gjordes i februari 2025, när väderförhållandena gav oss möjligheten att prova dynamisk saltspridning i drift. Rätt förutsättningar är när prognoserna visar väderomslag, snöar det eller är blixthalka funkar det inte, vi behöver kunna förbereda och planera. Sedan i slutet av 2025 och under början på 2026 har vi kunnat genomföra tester mer kontinuerligt. Vi har haft en rejäl vinter och bra möjligheter att testa den nya tekniken. Testerna har fallit väl ut, vi ser att vi rör oss mot en mer effektiv, hållbar och säker väghållning, men en tid av utvärdering måste följa innan vi kan ge exakta siffror eller besked, säger Kenneth.
Projektet Automatisk saltgiva
Projektet Automatisk saltgiva är ett SBUF-projekt som genomförs i samarbete mellan Svevia, Via PM, Klimator, Friggeråkers verkstäder, Aebi-Schmidt och Epoke, med finansiellt stöd från SBUF och InfraSweden. Det är en del av den sjätte fasen i Svevias innovationssatsning Prognosstyrt dynamiskt vintervägunderhåll och syftar till att ta ytterligare steg mot fullt automatiserad saltspridning för halkbekämpning i Sverige. Projektet genomförs i skarp drift på statliga vägar inom driftområde Örnsköldsvik och utgör ett viktigt led i utvecklingen av en mer effektiv, säker och hållbar vinterväghållning.
Övergripande målsättning
- Ökad trafiksäkerhet genom prognoser med hög precision
- Minskad negativ miljöpåverkan genom minskad saltanvändning och minskat antal körtimmar.
- Bättre arbetsmiljö och minskad stress för maskinförare och beredskapshavare
- En mer produktiv och hållbar vinterväghållning
Kombinerar prognosstyrda och väglagsstyrda data
Testerna har utförts i två steg. I det första steget enbart med hjälp av en AI-genererad väglagsprognos som avgör om saltspridaren ska salta eller inte salta vägbanan, så kallad dynamisk saltning. I nästa steg lägger man även till data från sensorer som är monterade på fordonet. Sensorerna mäter de faktiska väglagsförhållanden som råder vid det aktuella tillfället och kombinationen ger det som kallas adaptiv saltning.
Christer Andersson, ViaPM. (retuscherad bakgrund)
Teknikkonsulterna ViaPM delar projektledarskapet för Automatisk saltgiva med Svevia. Christer Andersson, projektledare, ser liksom Kenneth mycket positivt på testresultaten hittills. Han berättar om stora skillnader vid en jämförelse mellan olika metoder av saltning, vid en och samma sträcka längs E4:an i Örnsköldsvik.
− Föraren som använde sig av traditionell saltning justerade saltspridaren 111 gånger. Vid dynamisk saltning, dvs användning av prognosstyrd mjukvara, justerades spridaren 1411 gånger. När adaptiv saltning testades, alltså en kombination av direkt sensorinformation om väglaget och prognosdata, justerades saltspridaren så ofta som 2125 gånger. Dessa siffror är ingen absolut sanning, men jämförelsen är en tydlig indikation på effekten av att saltgivaren anpassas automatiskt efter faktiska förhållanden, förklarar Christer.
Projektet Automatisk slatgiva är en del av den sjätte fasen i Svevias innovationssatsning Prognosstyrt dynamiskt vintervägunderhåll.
Stabilt, smart och säkert
Trots att det finns utmaningar kvar att jobba med, visar testerna hittills att dynamisk saltspridning fungerar stabilt. Rätt mängd salt på rätt plats är hållbart, klimatsmart och ett automatiserat system skapar en effektiv och långsiktig väghållning. En av de mest uppenbara fördelarna är hur mycket systemet förenklar chaufförens arbete, betonar Kenneth.
−Vi ser tydliga möjligheter till besparingar av både resurser och salt. Men smartast och säkrast med att saltspridaren arbetar automatiskt är nog avlastningen för våra chaufförer. Att kunna fokusera på körningen istället för saltgivan ökar både trafiksäkerheten och arbetsmiljön, det gör oss övertygade om att det är såhär vi vill och kommer att jobba framöver.
Medverkande i projektet
- InfraSweden: Innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
- Klimator: Utveckling av mjukvaruprogram och sensorer med huvudsaklig inriktning inom området vägklimatologi.
- Friggeråkers verkstäder: Tillverkare av vinterutrustning
- BM System: Mjukvaruföretag som utvecklar digitaliserade arbetsflöden för optimerad verksamhet.
- Svevia: Marknadsledande på vägunderhåll i Sverige
- Aebi-Schmidt AB: Tillverkare av vinterutrustning
- Epoke: Tillverkare av vinterutrustning
- ViaPM: Teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsteknik
- SBUF: Svenska byggbranschens utvecklingsfond som finansierar utvecklings- och forskningsprojekt i byggbranschen
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
