All vägmarkering som används på statliga och kommunala vägar och ytor i Sverige är noggrant testade och certifierade.
Så testas vägmarkeringar för nordiskt klimat
15 mil nordost om Oslo i Norge testas och certifieras vägmarkeringsmaterial.
– Det sker standardiserat ute på en vanlig riksväg. Varje material testas under två års tid, berättar materialexperten Hanna Fager vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI).
Publicerad:
P
roven genomförs på riksväg 2 strax norr om Kongsvinger av NordicCert (Nordic certification of road marking materials) som drivs av teknikkonsultföretaget Ramboll och VTI.
Hanna Fager, VTI
– I dagsläget har vi två provfält för test av vägmarkeringsmaterial. Ett i närheten av Herning på Jylland som, när det gäller klimat och vinterunderhåll, är en bra representant för danska förhållanden och ett i Norge som är representativt för förhållandena i de övriga nordiska länderna, berättar Hanna Fager.
Tanken bakom det nordiska certifieringssystemet för vägmarkeringsmaterial är att göra det lättare att ställa krav på rätt produktkvalitet i samband med upphandlingar och avtal.
Provfältet i Norge finns på riksväg 2 norr om Kongsvinger.
– Det är bra förutsättningar där, gott om plats samtidigt som vägavsnittet uppfyller de krav som standarden kräver. Det blir verklighetstrogna testresultat, säger Hanna Fager.
Två testfält – ett för Danmark och ett för Norden
– I dagsläget har vi två provfält för test av vägmarkeringsmaterial. Ett i närheten av Herning på Jylland som, när det gäller klimat och vinterunderhåll, är en bra representant för danska förhållanden och ett i Norge som är representativt för förhållandena i de övriga nordiska länderna, berättar Hanna Fager.
Tanken bakom det nordiska certifieringssystemet för vägmarkeringsmaterial är att göra det lättare att ställa krav på rätt produktkvalitet i samband med upphandlingar och avtal.
Provfältet i Norge finns på riksväg 2 norr om Kongsvinger.
– Det är bra förutsättningar där, gott om plats samtidigt som vägavsnittet uppfyller de krav som standarden kräver. Det blir verklighetstrogna testresultat, säger Hanna Fager.
Termoplastisk vägmarkering
Termoplastisk vägmarkering är en lösningsmedelsfri massa som värms upp och appliceras på vägar för att skapa hållbara och synliga markeringar. Materialet består av fyllnadsmedel, pigment, glaspärlor och bindemedel. Dess främsta egenskap är att det kan smältas om och återanvändas utan att förlora sina ursprungliga egenskaper. Trots detta har återvinning av materialet hittills varit mycket begränsad.
NordicCert
- NordicCert är ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial. Syftet är att att testa och certifiera vägmarkeringsmaterial med avseende på produkternas hållbarhet.
- Certifiering gör det möjligt för köpare av vägmarkeringsmaterial att ställa krav på produktkvalitet i sina upphandlingar och avtal.
- Produktcertifieringen baseras på övervakade och dokumenterade prestandamätningar av materialprover som läggs ut på testfält på allmänna vägar.
- Materialen följs upp under två år.
- Bland annat mäts retroreflekterad luminans under torra och våta förhållanden, luminans under diffus belysning, kulör och friktion.
- Materialen certifieras i förhållande till antalet hjulpassager de klarar med bibehållen funktionalitet.
Tuffa krav på funktion, hållbarhet och miljö
Det som testas är att materialen uppfyller funktionskraven även efter två år och ett visst antal hjulpassager. Flera parametrar undersöks som till exempel att de har rätt friktionsegenskaper och reflekterar tillbaka ljuset till bilföraren på ett bra sätt.
– Inte minst här uppe i Norden, med våra speciella förutsättningar, är det en utmaning att få fram bra fungerande material som också är kostnadseffektiva och har liten miljöpåverkan. Stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter, hög dubbdäcksanvändning och vinterväghållning sliter mycket på vägmarkeringarna.
Trafikrelaterad mikroplast, det vill säga däckslitage, polymermodifierad bitumen och slitage från vägmarkeringar, bedöms globalt vara en av de största källorna till kontamineringen av mikroplast i miljön.
Termoplastiskt vägmarkeringsmaterial utgör majoriteten av alla vägmarkeringar som läggs ut i Sverige. Genom att återvinna åtminstone en del av materialet går det att både minska klimatpåverkan och öka resurseffektiviteten.
Svevia och VTI testar metoder för att ta tillvara termoplast från befintliga vägmarkeringar och återföra den i ny produktion.
Återvunnen termoplast kan bli framtidens vägmarkering
Tillsammans med bland annat VTI driver Svevia ett projekt som bland annat går ut på att ta fram metoder för att återanvända termoplasten i gammalt vägmarkeringsmaterial, men också att utvärdera hur inblandning av återvunnen massa påverkar vägmarkeringsmaterialets egenskaper.
– Det sistnämnda görs av NordicCerts på riksväg 2 i Norge. Vägmarkeringarna lades i höstas, berättar Martin Gunnarsson som är arbetschef Emulsion & Termoplast på Svevia.
– Vad jag vet har man aldrig tidigare försökt återvinna vägmarkeringsmaterial på det här sättet. Det kan vara ett bra sätt att minska CO2-påverkan.
Martin Gunnarsson, Svevia
Martin menar att det inte är kvaliteten på det återvunna materialet som är den stora utmanningen.
– Jag är inte orolig för kvaliteten. Den kritiska delen handlar framför allt om att utveckla metoder för att effektivt samla in och separera återvunnit material.
– Jag var häromdagen på provfältet i Norge och gjorde mätningar på våra material. De återvunna materialen såg mycket bra ut och samtliga ser i dagsläget ut att få certifiering för att användas i Trafikverkets kontrakt.
Hanna Fager tror att vägmarkeringsmaterialet miljöpåverkan kommer att växa i betydelse.
– I bland annat Sverige, Danmark, Norge och Finland ställer statliga beställare vid upphandling krav på att vägmarkeringsmaterialet ska vara certifierat, men det gör i allmänhet inte kommunerna.
– Men vi ser nu en ökad medvetenhet bland en del kommuner om att även de borde ställa kvalitetskrav.
Mikroplast
- Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment. Det kan vara tillverkat som mikroplast eller bildats vid slitage eller nedbrytning av plast.
- Trafikrelaterad mikroplast, det vill säga däckslitage, polymermodifierad bitumen och slitage från vägmarkeringar anses vara en av de största källorna till kontamineringen av mikroplast i miljön.
- En enkätundersökning av VTI bland Sveriges kommuner visar att tvärgående vägmarkeringar (till exempel stopplinjer och övergångsställen), körfältslinjer och linjer i rondeller slits fort och att vinterväghållning, dubbdäcksanvändning och höga
trafikflöden är de vanligaste slitageorsakerna.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägmarkeringar
De vita vägmarkeringarna är en viktig del av vägen, de leder, informerar och varnar trafikanterna. På Svevia kan vi allt inom linjemålning av vägar, gator och andra ytor. Vi åtar oss uppdrag över hela landet.
