Klimatet förändras och vintervädret blir mer nyckfull. Då måste också underhållet av vintervägar förändras.
Nytt klimat formar framtidens vinterväghållning
Jo-jo-väder i klimatförändringarnas spår försvårar effektiv vinterväghållning, inte minst halkbekämpning. Det menar Anna Arvidsson som är senior forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
Publicerad:
Ien ny studie som publiceras i dagarna undersöker hon hur vintervädret förändrats under de senaste 20 åren, men även hur det kan tänkas förändras framöver utifrån etablerade klimatscenarier.
– Trenden är tydlig; det har blivit allt varmare även om det kan variera en hel del mellan olika år. I södra Sverige har vägarnas medeltemperatur vintertid ökat med cirka 0,08 grader per år och längst upp i norr med ungefär 0,02 grader per år under den studerade perioden, berättar Anna Arvidsson.
På 30 år har vintern i Kiruna blivit 12 dagar kortare.
EU:s klimattjänst Copernicus uppger att 2024 var det varmaste året som människan har uppmätt och första året som jorden blev mer än 1,5 grader varmare jämfört med hur det var före industrialiseringen.
Enligt SMHI har den meteorologiska vintern i Stockholm under den senaste 30-årsperioden blivit drygt 30 dagar – en månad – kortare jämfört med den föregående 30-årsperioden.
Vintern i Kiruna blev under samma tidsintervall 12 dagar kortare och medeltemperaturen under vintermånaderna 2,2 grader högre. I Stockholm respektive Malmö steg motsvarande medeltemperatur med 1,8 respektive 1,4 grader.
Halkvarningar ökar i norra Sverige
– Under de senaste åren har antalet halkvarningar minskat i södra och delar av mellersta Sverige, det vill säga i princip området söder om en tänkt linje Uppsala-Strömstad med några undantag. Och så kommer det med största sannolikhet att fortsätta, säger Anna Arvidsson.
– Samtidigt ökar antalet halkvarningar något längst uppe i norr, men framför allt i området Uppsala-Östersund-Sundsvall. Där väntas det bli betydligt fler nollgenomgångar.
Det sistnämnda innebär fler dygn då den högsta temperaturen varit över 0ºC och den lägsta under 0ºC.
– Det leder till ökad risk för ishalka och växande behov av åtgärder, exempelvis saltning.
Halkrisken ökar vid nollgenomgångar
Nollgenomgångar definieras av SMHI som antalet dagar då dygnets högsta temperatur, uppmätt två meter över marken, är över 0°C under samma dygn som dygnets lägsta temperatur varit under 0°C.
Risken för halka ökar med hög frekvens av nollgenomgångar.
Nederbörd
- Variationerna i nederbörd mellan år och decennier bedöms bli än större än variationerna i temperatur.
- Nederbörden väntas öka i större delen av landet under höst, vinter och vår. Sommartid får vi ett varmare och torrare klimat, särskilt i södra Sverige.
- Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd väntas öka.
- Mest väntas nederbörden öka i norra och västra Sverige.
Mer ombytligt väder
– Längst uppe i norr är det många vägar som vintertid är täckta av snö. När det under en del vinterdagar är plusgrader, och dessutom kommer regn i stället för att snö, tinar vägarna för att därefter frysa på när det blir kallt igen, vilket kräver andra åtgärder.
Anna Arvidsson liknar det som pågår med att vintervädret flyttar norrut. Det gamla Skåne-vädret återfinns numera Jönköpingstrakten och Mälardalsvädret har flyttat till bland annat Hälsingland.
– Temperaturförändringarna gör att det förmodligen blir mindre vanligt med halka i södra Sverige.
Men även det, menar Anna, kan innebära svårigheter som skapar problem för planering av åtgärder.
– Visserligen lär det behöva saltas i mindre utsträckning än idag. Men i takt med att vädret blir mer ombytligt, vilket mycket talar för, lär det bli betydligt svårare att veta var och när man ska genomföra olika åtgärder. Prognoserna kanske visar på plusgrader, men på sina ställen kan det plötsligt bli minusgrader och svår halka.
Allt större nederbördsmängder förväntas. När en vägkonstruktion undermineras med stora mängder vatten är risken stor att den rasar.
Digitala system kan inte ersätta lokalkännedom
-Effektiv halkbekämpning förutsätter ofta åtminstone några timmars framförhållning. Att ge sig ut och salta när halkan reda slagit till är för sent.
Enligt Anna kommer kraven på välfungerande digitala system att ökar. Det gäller inte minst sensorer som gör att man tidigt larmas om var och när det kan uppstå halka.
– Men det räcker inte. Vi lär även i framtiden behöva människor med god lokal kännedom och erfarenhet för att i tid kunna fatta bra beslut. I ett visst område kanske det bara handlar om några hundra meter väg som behöver saltas. Men det kan vara helt avgörande metrar.
Mycket talar för att det blir mer nederbörd.
– I den översta delen av landet väntas det snöa mer än idag. Vi ser redan hur det kommer mer snö de dagar det snöar än vad det gjorde tidigare. Samtidigt blir det större variationer mellan enskilda år. Den utvecklingen väntas fortsätta, vilket påverkar vinterväghållningen.
Regelverk för vinterväg behöver uppdateras
- Även i södra Sverige ökar nederbörden vintertid, men då framför allt i form av regn. Det ställer i sin tur krav på bättre dränering. På många håll behövs det större vägtrummor.
Det kommer också betyda att man högre grad än idag behöver prioritera väghållning av vissa – större och mer trafikerade – vägar framför andra.
– Ja, det tror jag. Många trafikanter förväntar sig att det ska vara svart väg året runt, att vägen alltid ska vara snö- och isfri när de kör till jobbet. Det kommer de inte kunna göra i framtiden, utan behöver i ökad utsträckning anpassa hastighet, avstånd och liknande till väglaget.
Anna Arvidsson säger att klimatförändringarna gör att det regelverk som styr vinterväghållningen behöver uppdateras.
– Idag gäller samma regler i Skåne som längst uppe i norr, vilket nog inte är rimligt. Jag hoppas att i ett kommande projekt kunna se över regelverket och föreslå eventuella förändringar. Men också hur vinterväghållningens samhällsekonomiska kostnader kan tänkas påverkas av olika regelförändringar.
Olika typer av halka
- Frosthalka kallas det när en vägbana är täckt av frost, men inte snö. Frosthalka bildas på snöfria vägar då luftens fukt fryser på vägbanan. Den här typen av halka är vanligast i gryningen och tidigt på morgonen efter en kall och klar natt.
- Ishalka orsakas av underkylt regn, duggregn eller regn som fryser när det når kyld mark.
- Blixthalka inträder plötsligt när fukt på en vägbana fryser och blixtsnabbt bildar ett ispansar på vägen.
- Fläckvis halka beror ofta på att smältvatten fryser fläckvis nattetid. Rester av gammal is och packad snö kan också ge fläckvis halka.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
