
I ett världsunikt projekt testar Svevia automatisk halkbekämpning med en saltspridare som själv avgör om det behöver saltas eller inte.
Svevia halkbekämpar vägarna i Örnsköldsvik med ai
På vägstationen i Örnsköldsvik är framtiden redan här. I ett världsunikt projekt kommer automatisk halkbekämpning med en saltspridare som själv avgör om det behöver saltas eller inte, att testas under vintern. Metoden bygger på att med hjälp av sensorer skapa detaljerade väderprognoser.
Publicerad:
K
enneth Thörn, platschef på vägstationen i Örnsköldsvik ser flera fördelar.
– Största fördelen är ökad trafiksäkerhet genom att vi med större precision vet exakt vilka sträckor som behöver halkbekämpas. I förlängningen betyder det att vi inte saltar i onödan vilket är bra för miljön. Det är också mer kostnadseffektivt och alla åtgärder går att följa upp i detalj. En annan bra sak är att det minskar stressen för våra yrkeschaufförer som kan ha fullt fokus på trafiken.
Innovationsprojektet som kallas Dynamic dosage (dynamisk dosering) drivs med medel från Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och Infrasweden i ett samarbete mellan Svevia, mjukvaruföretaget Klimator och Epoke som är maskintillverkare av bland annat saltspridare. Tekniken har testats på kommunala gator i Danmark, men aldrig tidigare i Sverige och på statlig väg.
Helt automatisk saltning av vägbanan
– Förutsättningarna för halkbekämpning på kommunala vägar skiljer sig på många sätt från statliga vägar. Framför allt i trafikbelastning, hastigheter och vägbredd, säger Kenneth Thörn.
Metoden använder modern teknik som sensorer och AI där allt sker automatiskt, så maskinföraren slipper starta eller stoppa saltspridaren.
Testerna sker i två steg. I det första steget är det en AI-genererad väglagsprognos som avgör om saltspridaren ska salta eller inte salta vägbanan. I nästa steg adderas data från sensorer som sitter monterade på fordonet. Halkbekämpningen styrs då av en kombination av sensorinformation om det aktuella väglaget och prognosdata.
– I dag vet vi med säkerhet om vägbanan är fuktig eller ej enbart på de platser där Trafikverkets väderstationer finns. Men i vissa geografier kan det vara flera kilometer mellan väderstationerna. För sträckorna mellan stationerna utförs idag halkbekämpning utifrån en kombination av ett snittvärde mellan stationerna och operativ erfarenhet om var halkan brukar slå till. Det blir lite som att gissa och då väljer man gärna både hängsle och livrem och lägger ut salt för att inte riskera trafiksäkerheten. Med den nya tekniken får vi uppdaterad data för exakt hela sträckan, förklarar Kenneth Thörn.
Förväntade effekter av dynamiskt vintevägunderhåll
Teknisk utveckling med sensorer, högupplösta väder- och väglagsprognoser samt smarta saltspridare skapar möjlighet till mer dynamiska metoder för en mer produktiv och långsiktigt hållbar vinterväghållning. Trafiksäkerheten förväntas förbättras med större precision för var och när halkbekämpningsåtgärder behöver utföras. En annan förväntad effekt är minskad miljöbelastning genom att undvika att salt sprids på vägen i onödan och genom minskat antal körtimmar då korrigerande åtgärder kan undvikas i högre grad.
Projekt Dynamic dosage
- SBUF-projekt i samarbete mellan Svevia, Via PM, Klimator och Epoke
- Finansiellt stöd av SBUF och Infrasweden
- Ingår i den sjätte fasen av Svevias innovationsprojekt Prognosstyrd dynamisk vintervägunderhåll
- Är ytterligare ett steg mot implementering av fullt automatiserad saltspridning för halkbekämpning i Sverige
- Utförs på statlig väg inom driftområde Örnsköldsvik
- Ska utvärdera dansk teknik för svenska förhållanden
Modern teknik och operativ erfarenhet
Klimator som står för teknikens programvara är även involverade i projektet på de kommunala vägarna i Danmark men också ett liknande projekt i Norge.

Visionen om att modernisera vintervägunderhåll genom sensorer och ai-teknik har funnits länge. Svevia har drivit sitt utvecklingsprojekt Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning sedan 2018.
Nu är tekniken mogen
– Vi började med förstudier redan 2018. Under åren har teknik och metodik utvecklats tillsammans med flera olika leverantörer både inom mjukvaruteknik och saltspridarteknik. Nu är tekniken så mogen att det är dags att testa den i ett lite mer storskaligt försök på det statliga vägnätet. Vi har en öppen och transparant dialog med branschkollegorna i Danmark och Norge som testar samma teknik. Vår gemensamma inställning är att när det kommer till utveckling som ökar trafiksäkerheten, förbättrar arbetsmiljö och minskar miljöpåverkan vinner vi alla på att dela med oss av kunskap.
När testerna på vägnätet inom Örnsköldsviks driftområde ska utföras så kommer det att göras med stor omsorg.
– Vi vill välja dagar då det inte är akut blixthalka i hela området och vara säkra på att vi har resurser för att följa upp resultatet. Allt för att inte risker trafiksäkerheten i Västernorrland, säger platschef Kenneth Thörn.
Projektorganisation
- Projektledare: Christer Andersson – ViaPM, Andreas Bäckström – Svevia (bitr projektledare)
- Projektgrupp: Kenneth Thörn – Svevia (Platschef driftområde Örnsköldsvik), Torbjörn Jonsson – Svevia, (Arbetsledare och vinteransvarig driftområde Örnsköldsvik)
- Referensgrupp: Hawzheen Karim, InfraSweden, Dan Johanssen, EPOKE, Christer Friggeråker, Friggeråkers verkstäder, Mats Wärme, BM System, Johan Petersson NIRA Dynamics, Anna-Karin Salmi – ViaPM, Fredrik Eide – Nordic Salts AB, Linnéa Wengland, Svevia, Renata Ivanic, Svevia, Jacob Wallentin, Skanska, Per Sjöholm, Terranor, Jonas Lilja, Peab Anläggning AB
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.