
Under 2024 inrapporterades 76 867 viltolyckor i Sverige. Det är en kraftig ökning sedan 2023 och därmed den högsta siffran någonsin. Många av dem skulle kunna undvikas med fler faunapassager.
Färre viltolyckor med fler faunapassager
Med rätt insatser går det att halvera antalet viltolyckor.
– Det är i stor utsträckning en ekonomisk fråga. Viltstängsel i kombination med faunapassager är ett mycket effektivt sätt, säger Johan Rydlöv som är ekolog och sakkunnig på Trafikverket.
Publicerad:
A
ntalet viltolyckor ökar kraftigt och har gjort så under lång tid med stort lidande som följd, för både människor och djur.
Men även omfattande ekonomiska kostnader
– Samhällets totala kostnader för viltolyckor beräknas ligga på mellan 11 och 15 miljarder kronor per år inklusive kostnader för sjukvård, räddningsinsatser, reparation av fordon och liknande, säger Johan Rydlöv
Mer än sju viltolyckor i timmen
Under 2023 rapporterades det in, enligt Nationella viltolycksrådet, cirka 65 000 viltolyckor vilket i genomsnitt var mer än sju i timmen.
Dygnet runt. Året runt. Det är framför allt rådjur, dovhjort och vildsvin som ligger bakom senare års kraftiga ökning. Under 2024 har antalet ökat ytterligare.
Halvering av olyckor för 18 miljarder
– Att bara sätta upp viltstängsel är ofta en ineffektiv åtgärd, eftersom man då i stor utsträckning flyttar olyckorna till stängselsluten plus att det skapar incitament för djuren att ta hål i stängslen eller trycka ner dem.
– Däremot är stängsel i kombination med säkra passager i anslutning till viltets naturliga stråk en mycket effektiv åtgärd. Faunapassagerna gör att djuren kan ta sig över eller under vägar och järnvägar utan att vara en fara för trafiken.
Enligt Johan Rydlöv beräknas det kosta cirka 18 miljarder kronor att halvera antalet viltolyckor på det statliga väg- och järnvägsnätet genom att sätta upp mer viltstängsel, bygga fler ekodukter och faunabroar/portar och olika viltvarningssystem.
– I den senaste nationella planen satsades det mellan två och tre miljarder kronor. Vi får se hur det blir i den nya.
Olika typer av passager
Exakt hur många faunapassager som finns beror på hur faunapassage defineras.
– Det finns cirka 40 renodlade faunapassager, det vill säga broar som är byggda och helt anpassade efter djurens behov. Därutöver finns det broar med både en mindre grusväg och vegetation på, vilket också fungerar för viltet. Detsamma kan även gälla rena vägbroar med en remsa vegetation.
– Viltet kan också använda sig också av portar (tunnlar) under vägen. Avgörande är i stor utsträckning höjden, bredden och längden på porten.
Framför allt historiskt har det varit vanligt med så kallade koportar, det vill säga rörtunnlar under vägar som gör det möjligt för kor att säkert gå mellan betesmarker, även de används av vilt.
Faunapassager och ekodukter
En faunapassage är en förbindelse utformad för att utvalda djurarter ska kunna korsa en trafikled med hjälp av en planskild lösning. En ekodukt är en bredare typ av faunapassage, utformad som en bro och anpassad för många sorters djur.
Källa: Trafikverket
Viltolyckor
- 2023 inträffade det nio dödsolyckor i kollision med vilt. Åren dessförinnan låg snittet på mellan tre och fyra per år.
- I merparten av viltolyckorna var rådjur inblandade.
- Det var också vanligt med kollision mellan fordon och älg eller vildsvin.
- De flesta viltolyckor orsakar enbart materiella skador, förutom det förolyckade djuret. En krock med älg är däremot nästan alltid farligt för de som färdas i bilen.
- Enligt lagen är man skyldig att rapportera en viltolycka till polisen om det är en älg, björn, varg, järv, lo, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn inblandat. Detsamma gäller ren, även om renar inte räknas som vilt.
- Källa: Trafikverket, Stockholms stad, försäkringsbolaget if
Trafikverkets målsättning
Om djuren väljer bort en tunnel eller bro som även används av människor råder det olika åskiter om.
– Det är till att börja med viktigt att styra viltet till säkra passager. Internationellt brukar man säga att om människor använder bron, så använder inte djuren den. Det håller vi inte med om, även om det finns ett samband mellan hur ofta exempelvis en faunabro används av människor och hur villiga djuren är att bruka den.
– Dessutom använder människor broarna mest under dagtid, medan djuren rör sig i landskapet främst under dygnets mörkare timmar.
Johan Rydlöv berättar att Trafikverkets målsättning är att det, vid ny- eller ombyggnation av en väg, ska finnas en viltpassage vid var fjärde till var sjätte kilometer om den genomsnittliga trafikmängden är mer än 4 000 fordon per dygn.

De flesta viltolyckor sker under höst- och vintermånaderna och i gryning och skymning.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Bygga bro
Kan du förbättra framkomligheten inom fabriksområdet med en ny bro, bygga en betongramp i färjeläget eller öka tillgängligheten i det nya bostadsområdet med en gångbro? Svevia har allt som krävs för att få ny infrastruktur på plats.