Vill återställa renbetesmark
i täkter
I Västerbotten och Västernorrland testar Svevia olika sätt för att återföra renlav i gamla täkter. Syftet är att hjälpa naturen och snabbare skapa en naturlig återväxt. Arbetet är långsiktigt då det tar många år för renlav att etablera sig.
Text: Marie Karlsson Foto: Natalia Kollegova - Pixabay
Publicerad:
M
ånga av våra täkter finns inom Sápmi, samernas bosättningsområden och påverkar betet, i alla fall temporärt. I samförstånd med två samebyar har vi under hösten försökt rekonstruera renbetesmark, genom att återföra renlav vid avslutade täkter. Lyckas vi kommer marken att ge renarna bete betydligt fortare än vid naturlig återväxt, säger Josefin Lundström, råvaruansvarig i Västerbotten, Svevia.
Två försök har hittills genomförts vid täkter som inte längre används. En bergtäkt söder om Boliden och en naturgrustäkt i Örnsköldsviks kommun.
När lavar förökar sig naturligt sker det genom att fragment av den torkade lavbålen bryts loss och sprids med vind, vatten och djur. När Josefin och hennes kollegor återför renlav, sker det på två olika sätt. Antingen genom manuell sönderdelning för hand eller med hjälp av kompostkvarn som mal renlaven i bitar. Laven sprids sedan ut på marken över utvalda ytor, i förhoppning om att den ska etablera sig och växa sig stark.
Ett arbete som kräver tålamod
– Målet är att återföra en liter lav per kvadratmeter och vi försöker täcka cirka en hektar per täkt. Studier från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar att det tar åtta år från spridningstillfället till att ytan blir betningsbar igen, säger Josefin Lundström.
Vi vill hitta det bästa receptet för att kunna ta det vidare till fler täkter.
Hon berättar att studierna också visar att återföring av lav på mineraljord inte gett det bästa utfallet. Därför har de valt att tillföra sand och torv till olika ytor och samtidigt testa olika marksubstrat.
– Vi vill hitta det bästa receptet för att kunna ta det vidare till fler täkter.
Utöver marksubstrat och miljö är det också viktigt att ljus och fuktighet ger lav fragmenten rätt förhållanden att växa i.
Fragment av renlav spreds i de två täkterna sent i höstas, precis innan snön kom.
– Snö trycker fast laven i marken och förhindrar att den torkar eller flyger i väg, vilket är bra. Men det återstår många höstar och vintrar innan vi egentligen vet vilket resultat vi får. Det här är ett arbete som kräver både tid och tålamod.
Nya arter etablerar sig i täktmiljöer
Efterbehandling av täkter handlade förut mycket om att skapa produktionsskog med slänter där träd planterades. Under senare tid har naturåterställande och inte minst omsorg om den biologiska mångfalden hamnat mer i fokus. Genom naturvärdesinventeringar och studier i täktmiljö har man kunnat påvisa att arbetet med täkter också kan tillföra värden.
– Visst blir det en störning i miljöerna där vi jobbar, men i vissa fall leder det till att nya arter kan etablera sig på platsen, även under tiden täkten är i drift. Rovfåglar och backsvalor exempelvis, har hittat fina häckplatser i våra täkter och har ökat i antal. Den tidigare metoden där man skapade ny skogsmark var bra på många sätt, men den gav inte förutsättningar för andra arter, för biologisk mångfald eller för renlav att etablera sig, värden som vi såklart värnar, avslutar Josefin Lundström.
Läs också:
Hållbarhet:
Biologisk mångfald
Svevia verkar för att verksamheten bedrivs på ett sätt som bevarar biologisk mångfald.