Slåttergubbe är en flerårig, upp till en halvmeterhög, korgblommig växt som är rödlistad.
Innovation som värnar artrik vägkant
Genom teknisk innovation skyddas de artrika vägkanter som finns längs vägarna där Svevia sköter vägunderhållet. En app signalerar till maskinföraren när det är dags att lyfta på klipphuvudet för att inte klippa ner skyddsvärda arter.
Publicerad:
L
yft klipphuvudet! De som kör Svevias slåttermaskiner längs vägkanterna i sommar får då och då den uppmaningen. Det handlar om att låta vissa växter hinna gå i blom, utifrån det som kallas Artrik vägkant. En digital lösning förenklar det hela.
En av många arter som behöver skyddas är växten Slåttergubbe, som trivs i den torra miljön vid vägkanter i södra och mellersta Sverige. Den har lysande gula, närapå brandgula, strålformade, väldoftande blommor med upp till en halvmeter höga stjälkar. En gång i tiden brukade den förekomma rikligt vid lieslåttern i augusti men är numera en ganska ovanlig växt.
Idag har slåttergubben, liksom en hel rad andra arter av gräs och blomster, svårare att hävda sig konstaterar Mats Lindqvist, ekolog på Trafikverket.
Faktorerna är flera: makadamisering av sidoområden, besprutning av intilliggande åkrar, ledningsnedgrävning, virkesupplag, privatslåtter, för att nämna några.
App i slåttermaskinen som signalerar
De av Svevias underentreprenörer som slår vägkanter utrustas av Svevia med en surfplatta med appen Combo, som ingår i programsviten BM Road Service. Den har länge använts vid olika vinteråtgärder, men nu vidareutvecklats till att även fungera för arbeten under sommarsäsongen. När slåttermaskinen närmar sig ett skyddsvärt – rödmarkerat – område pinglar det till för att signalera att maskinföraren ska lyfta klipphuvudet. Samma sak händer förstås då området passerats och slåttern kan återupptas.
– Tidigare måste föraren hålla koll på en karta, så med appen har det blivit betydligt enklare, säger Magnus Sjöström, verksamhetsutvecklare på Svevia, division Drift.
Dessutom, förklarar han, är appen kopplad till Svevias kontor, så att det är enkelt för de som sköter slåttern att rapportera vad de gjort. Framöver hoppas Magnus Sjöström att rapporteringen inte ens ska behöva göras manuellt, utan att arbetet kan följas upp genom att direkt koppla upp sig mot själva slåtteraggregaten. Det kräver dock bättre digitala funktioner i traktorerna.
Viktigt att arbeta med artrik vägkant
Det finns en lång rad blommor som behöver hjälp på traven idag. Mats Lindqvist på Trafikverket nämner både relativt vanliga, som blåklocka, rödklöver och skogsviol, och mer exklusiva som just slåttergubbe, svinrot, kattfot och backtimjan, som alla trivs i torr miljö, samt sådana orkidéer som gärna växer i diken.
Alla som jobbar med att bevara artrika vägkanter gör en jätteviktig insats
– Och mina favoriter åkervädd och ängsvädd. De är jättepopulära hos insekterna.
Det är också ett av de viktigaste skälen att låta dem växa. I dag är det väl känt att den utbredda insektsdöden är ett stort hot mot den biologiska mångfalden och jordens livsmedelsförsörjning. Och för att bin och andra insekter ska kunna fortplanta sig krävs rikligt med pollen och nektar.
– Så alla som jobbar med att bevara artrika vägkanter gör en jätteviktig insats, säger Mats Lindqvist.
Trafikverkets idé om att skapa en mer artrik flora grundar sig på att avvakta med slåttern tills de känsliga arterna blommat ut – men också i möjligaste mån bekämpa lupiner och andra invasiva arter. Sedan ett antal år ingår det i kravspecifikationen till de entreprenörer som ansvarar för vägkantsslåtter.
Artrik vägkant
De artrika vägkanterna består ofta av ängs- och betesmarksflora som trivs i näringsfattig jord och som gynnas av slåtter. De är viktiga livsmiljöer för många växt- och insektsarter som trängts undan från det moderniserade odlingslandskapet.
Källa: trafikverket.se
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
