Svevias vision om hur tekniken kan användas inom vägunderhåll har väckt stor uppmärksamhet, även internationellt,
Framtidens vintervägunderhåll är här
Branschen för vintervägunderhåll har under de senaste åren tagit stora steg inom innovation. Från stationära väderstationer till uppkopplade mobila sensorer kan vägunderhållet bli mer effektivt, mer klimatsmart samtidigt som arbetsmiljön förbättras.
Publicerad:
Genom uppkopplade fordon som i realtid visar vilka halkförhållanden som råder på vägarna samlas miljontals mätvärden in. Informationen används till att utveckla och modernisera underhållet av Sveriges vintervägar. Tekniken som är under snabb utveckling blir alltmer pricksäker när det kommer till mätnogrannheten, eller estimeringen av friktion, och geografisk täckning.
– Det kittlar verkligen i ingenjörshjärnan när minsta förändring på vägytan kan registreras – i realtid. Att mätningarna dessutom utförs av fordon körda av de människor som vägnätet är till för gör det hela ännu mer intressant, säger Anders Asp, konsult på ViaPM som på uppdrag av Trafikverket leder projektet Digital Vinterväglagsinformation.
Projektet initierades redan 2015
Trafikverkets projekt startade 2018. Men utvecklingen har pågått mycket längre. Redan 2015 initierade Svevia tillsammans med systemleverantören BM-system, projektet Prognosstyrd dynamisk vinterväghållning. I samarbete med en rad aktörer, allt från dataleverantörer, entreprenörer och väderprognosleverantörer till konsulter och akademin, har de tillsammans tagit tekniken från teoretisk forskning till att implementera den i vägunderhållsverksamheten.
– Med projektet Prognosstyrd dynamisk vinterväghållning vill Svevia skapa förutsättningar för dynamiska åtgärder och för en mer produktiv vinterväghållning. Detta genom att integrera data från vädertjänst i redan befintliga gps- lednings- och uppföljningssystem. Även frågor beträffande saltbehov besvaras genom systemen, säger Andreas Bäckström, Svevia, som har lett projektet sedan start.
Med Svevias projekt har utvecklingen gått från stationära väderstationer till uppkopplade mobila sensorer, som till exempel personbilar och andra fordon som i realtid visar vilket väglag som råder på vägarna. Svevias vision om hur tekniken kan användas inom vägunderhåll har väckt stor uppmärksamhet, även internationellt, och projektet har mottagit flera fina utmärkelser.
Så kan modern digital teknik optimera vintervägunderhåll
Genom detaljerad och korrekt väglagsinformation kan resurserna för vinterväghållning optimeras genom att de åtgärder som sätts in blir dynamiskt anpassade efter rådande väglag. Med ökad precision kan kostnaderna för vinterväghållning bli mer kostnadseffektiva bland annat i form av högre trafiksäkerhet och minskad miljöbelastning. En annan vinst är minskad stress och bättre arbetsmiljö för vägentreprenörenas beredskapshavare och för maskinförarna som plogar och halkbekämpar Sveriges vägar.
Prognosstyrd dynamisk vintervägunderhåll
- Innovationsprojekt som drivs av Svevia sedan 2016 tillsammans med VTI och BM system
- Projektet stöds av SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) och Trafikverket
- Involverar hela branschen
- Projektet har väckt intresse världen över
- Fick utmärkelsen Årets innovation 2018
Så fungerar prognosstyrd dynamisk vinterväghållning fungerar (svevia.se)
Illustration: Prognosstyrd dynamisk vinterväghållning (pdf) Pdf, 5 MB.
Bättre arbetsmiljö och minskad miljöbelastning
– Vi har helt enkelt hittat en teknik och en metod som kan lösa ett problem som hela branschen har, inte bara här i Sverige utan även i andra delar av världen där man har vinterväglag. Med bättre precision går det att utföra rätt åtgärder på rätt plats vid rätt tid.
Tekniken effektiviserar inte bara åtgärderna för vintervägunderhåll. Den bidrar också till minskad miljöbelastning och en bättre arbetsmiljö för vägentreprenörernas medarbetare och leverantörer.
– Utöver det ekonomiska incitament i form av ökad effektivitet minskas klimatbelastningen genom optimerade saltrundor och med saltgivor som anpassas efter behov. Den bidrar också till avlastning och minskad stress i driftledares och plogförares arbetsmiljö, säger Andreas Bäckström.
Tekniken har förändrat förutsättningarna för vägunderhåll i hela branschen. Det är inte längre ett projekt utan en del av branschens utveckling som redan involverar eller kommer att involvera alla som verkar i den.
Ökad tillgång på information kan ge nya krav
De senaste tre vintersäsongerna har Trafikverket valt att samla in en stor mängd data. Bara under år 2019 samlade de in cirka 200 miljoner mätvärden i sju driftområden, att jämföra med konventionella metoder för friktionsmätning som genererat omkring 300 mätvärden i samma driftområden. Under år 2020 beslutade Trafikverket att handla upp friktionsdata (FCD) över hela det statliga vägnätet. Insamlade friktionsdata kommer under en övergångsperiod i första hand att användas som jämförelsedata.
– Via insamling av anonymiserade fordonsdata, exempelvis vägfriktionsdata, kan vi samla in heltäckande information om väglaget på det statliga vägnätet. På så sätt kan vi få fram ett bättre underlag för att föra en dialog med entreprenörerna kring resultatet av utförda åtgärder. På sikt kan den utökade informationen även ge möjlighet till att utveckla kravnivåerna i vägunderhållskontrakten, säger Anders Asp, och fortsätter:
– Vi har också sett användningsområden av fordonsdata för att utveckla andra delar av vägunderhållsverksamheten och avser genomföra liknande utvecklingsprojekt inom barmarksunderhåll, bland annat för att identifiera tjälproblem och akuta skador i vägytan.
Framtidens sätt att sköta vägar
Enligt Andreas Bäckström, Svevia, tar tekniken vägdrift in i framtiden och har förändrat förutsättningarna i hela branschen. Det är inte längre ett projekt utan en del av branschens utveckling som redan involverar eller kommer att involvera alla som verkar i den; Trafikverket, övriga beställare som kommuner och skogsbolag, vägentreprenörer och branschens leverantörer.
– Vi har redan gjort proof of concept, och nu sker testningar. Det som det hänger på är hur bra algoritmerna är, och hur mycket indata vi har till systemet. Bland annat har vi kört och testat dynamisk ruttoptimering. Då får vi förslag på vägsträckor som enligt sensorer och algoritmerna riskerar att bli halkiga. Mjukvaran finns redan på plats, nu jobbar vi vidare med prognoskvalitet och upplösning. Ett system är inte starkare än sin svagaste länk. Det är otroligt viktigt att alla sensorer funkar.
Läs också:
Vårt erbjudande:
Vägunderhåll
Svevia är marknadsledande på vägunderhåll i Sverige och underhåller stora delar av det svenska vägnätet på uppdrag av exempelvis kommuner, trafikverket och privata aktörer.
