Bygge av haparandabanan, nattbild. Foto: Patrick Trädgårdh.

Järnvägsbroar och terrassering, Haparandabanan

Haparandabanan sträcker sig mellan Boden och Haparanda. Det är en viktig länk för att stimulera och öka handelsutbytet i Barentsregionen. Uppdraget från Banverket (nuvarande Trafikverket) är att bygga järnvägsbroar och terrassera marken för att ny räls ska kunna läggas.

Haparandabanan är ett prioriterat infrastrukturprojekt som förbinder det svenska järnvägsnätet med de finska och ryska järnvägsnäten. Det är också en av de länkar som prioriteras av EU för gränsöverskridande trafik.

Karta över sträckan Kalix–Haparanda. Illustration: Banverket. Klicka för förstoring.

Två av broarna på 58 respektive 64 meter som Svevia har byggt är järnvägsbroar som sträcker sig över älven Keräsjoki. Den tredje är en 45 meter lång trumma som Väärtioja rinner igenom. I uppdraget ingår att förbereda för dubbelspår med grundläggning och en bottenplatta.

Största uppdraget

– Det är vårt hittills största uppdrag i Norrbotten för Banverket (nuvarande Trafikverket). Det första uppdraget startade i mars 2008 och var klart i september 2009. Det är en relativt kort tidsplan, men vi är både effektiva och professionella när det gäller att anlägga broar. Och vi brukar komma med kreativa lösningar, säger Stefan Malm, platschef och projektledare.

Den andra entreprenaden handlade om att bereda marken för järnvägsspåret.

– Vårt uppdrag bestod av drygt åtta kilometer terrassering mellan Präntijärvi och Keräsjoki. Det innebar att vi utjämnade nivåskillnader och komprimerade markytan så att järnvägsräls sedan kunde läggas. I terrasseringsuppdraget ingick även sprängning av berg, dikning, trumläggning och andra åtgärder, säger Stefan Malm.

Terrasseringsarbetet var klart i november 2009.

Ytterligare uppdrag

Totalt har Svevia fyra entreprenader på Haparandabanan. Hittills (december 2009) har vi utfört 13,2 kilometer terrassering och sju broar, varav fyra järnvägsbroar.

Värnar miljön

Uppdragen omfattas av strikta miljökrav för att värna om såväl flora och fauna och viktiga vattendrag. En annan hänsyn behöver tas till vårfloden som får vattennivån att stiga med flera meter.

– Det är därför viktigt att vi planerar noga och följer tidsplanen i detalj. Annars riskerar vårfloden att spola bort byggnadsställningar och annat material, säger Stefan Malm.

Haparandabanan byggs främst för godstransporter och beräknas vara i trafik år 2012.

Investeringen redan lönsam

Den ursprungliga Haparandabanan mellan Boden och Haparanda byggdes och öppnades i etapper från år 1900 och framåt. Banan var i pricip en fortsättning av stambanan genom övre Norrland. År 1915 nådde järnvägen äntligen till Haparanda.

Sträckan Kalix–Boden rustas nu upp och en ny sträckningen mellan Kalix och Haparanda byggs som är 42 kilometer lång.

Trafikverket (f.d. Banverket) investerar 3,4 miljarder i Haparandabanan. Investeringen är redan idag enligt beräkningar samhällsekonomiskt lönsam. Satsningen beräknas ge 1,34 kronor tillbaka på varje investerad krona.

– Den nya banan klarar tyngre tåg som kan köras snabbare. Dessutom sjunker underhållskostnaderna tack vare att den rustas upp och delar av den är ny, säger Henry Degerman på Banverket (nuvarande Trafikverket) i Luleå.

– Mycket av framtidens råvaruförsörjning kommer i framtiden från Barentsregionen. Då behövs bra infrastruktur, säger Per-Ola Eriksson, landshövding i Norrbotten.